22 maj 2008

Kära läsare!

Jag har bloggat ett tag nu och det är extra kul att skriva när man vet att folk läser ens ord. Jag har en kompis som också bloggar, men jag bloggar öppet - hon bloggar anonymt. Men ändå är det jag som inte kan vara lika öppen i min text. Jag kan vara personlig och bjuda på bilder och anekdoter, men mitt allra innersta måste jag förstås vara varsam och lite hemlig med.

Ändå har det slagit mig sedan jag kommit till Sverige - hur icke-anonym jag är. Det kändes annorlunda när jag bodde i London och hade språk och land som buffert. Stockholm är så pyttelitet.

Ni vet vem jag är, men vilka är ni? Jag är nyfiken på er också, ni som läser. Vore kul om ni ville skriva en rad och berätta lite om er själva, vilka ni är, hur ni hittade hit, hur länge ni har läst, ja, vad ni vill helt enkelt! Om ni inte vill skriva en kommentar får ni gärna skicka iväg ett mail.

Jag vill tacka alla er läsare som kikar in på min blogg! Det är så roligt att veta att ni följer med på min resa - vare sig ni är "öppna läsare" eller inte.

Kram på er!

24 kommentarer:

Miss Marie sa...

du vet väl vid det här laget att jag är en frekvent besökare på din blogg, och jag försöker lämna kommentarer så ofta som jag hinner, för jag tycker verkligen om det du skriver! hur jag hittade hit har jag verkligen ingen aning om... kan inte heller säga hur länge jag har läst bloggen, men det känns som ganska länge! jag tycker verkligen om din blogg!

Anonym sa...

Jag har fastnat här sedan jag klickat mig in på din sida via en kommentar i någon blogg som både du och jag läser.
Gillar ditt sätt att skriva, och vill gärna "hänga med" på den spännande resa du och J gör.

Thérèse sa...

Jag känner igen det där. Tyckte det var lättare att blogga när jag bodde i Spanien för jag kände mig mer anonym. Hade språket som buffert. Ingen jag umgicks med där kunde ju läsa min blogg.

Lite om mig själv då:

Tror jag hittade hit via Pumans dotter men är lite osäker. Du var länkad på någon blogg jag brukar läsa. Läser här så gott som dagligen även om jag inte alltid är så bra på att kommentera.

Jag är 36 år , två barn , en pojke och en flicka , pluggar till lärare. Har bott två år i Spanien men bor sen ett år i Uppsala.

Anonym sa...

Jag heter Katrin och är 17år, bor i Göteborg men drömmer mest om att lämna landet. Har ett år kvar till studenten och sedan vill jag ut och i världen och pröva mina vingar, se vart jag hamnar. Första stoppet är faktiskt planerat som London.

Du skriver så himla bra, ska du veta. Har följt din blogg jätte länge och på någotvis känns det som att jag kan känna igen mig lite i dina tankar, även om du är en aning äldre än mig och lever ett annat liv. Men jag är också lite sådad (som jag förstått det) som har svårt att hitta ett riktigt hem. Göteborg är väl mitt "hem" men inte hundra procent in i själen.. du kanske kan förstå den känslan.

Oooj vad jag prata på nu. Men jag gillar din blogg och ditt skrivande väldigt mycket. Stor inspiration! Fortsätt så och lycka till med flytten och bebisen :)
Kram, katrin!

Maria sa...

Hej hej! Jag är en ganska ny läsare här, kom in genom en länk på http://barajagjohanna.blogg.se som jag har läst dagligen ett bra tag nu.

Jag gillar ditt sätt att skriva och känner ett sug att veta hur det går för dig och J.

Jag älskar att resa och har själv bott utomlands så jag känner igen mig i dina tankar.

Bor i Dalarna och är 26 år.

Ha det bra! Kram

Pumita sa...

Hej på dig! Jag minns inte hur länge jag har läst men rätt så länge... och tänker fortsätta så länge du fortsätter skriva. ;) Och inte minns jag hur jag hittade hit heller, antingen genom din kommentar hos mig eller så surfade jag runt och hittade din blogg av en slump. Minns att du redan då hade många fina bilder.

Jag har ju valt att inte berätta så mycket om mig själv... menar då personliga uppgifter, familjeförhållanden och sånt. Vill hålla det utanför bloggen. Annars berättar jag ju ganska fritt om mina upplevelser och andra personliga saker. Det känns bäst för mig och det får räcka så. :)

Anne sa...

Ett bra inlägg. jag har ofta tänkt detsamma om mina läsare. Kram.

nurseblog sa...

Hej! Har läst regelbundet ett tag nu; tycker du skriver väldigt bra och intressant! Fin blogg.

Är en sjuksköterska från stockholmsområdet med planer på att jobba med läkare utan gränser så småningom. Älskar musik; sjunger, spelar piano och skriver egna låtar.
Kram

Anonym sa...

Jag är en 17 årig tjej som hittade hit när jag sökte bloggar i kategorin "resor". Eftersom jag var facinerad av England och gärna ville åka dit senare så fastnade jag i din blogg. En Londonbo som kunde beskriva på ett intressant sätt hur en vardag i London kunde se ut.

Och nu när du har flyttat tillbaka till Sverige så skulle man kunna tro att jag slutat läsa din blogg. Men nej då :) Jag älskar ditt sätt att skriva och själv älskar jag att läsa och lära. Så tack! Tack för att du bloggar :)

Kent Filppu sa...

Jag är El Rubio, den blonde (www.elrubio.se). Ibland känns det som om jag är den ende blonde mannen i Honduras. Jag bloggar och spelar poker när jag inte umgås med världens underbaraste unge. Frugan jobbar åt kvinnoministeriet på SIDA-uppdrag så därför är vi här. Men troligen kommer vi att stanna kvar här även när hennes uppdrag tar slut. Honduras är ett land som jag inte förälskade mig i vid första ögonkastet, men kärleken till landet har växt och fortsätter att växa ju mer jag upptäcker. Efter att ha bott här i drygt ett år så kan jag säga att jag hela tiden hittar något nytt som fascinerar mig.

Anonym sa...

Oj! Jag har missat ett antal inlägg här nu ser jag ... Får läsa ikapp sen :)

JAG??? Har läst här ett tag, minns att jag skrev ett inlägg, första gången jag läste här - för jag tycker du skriver så bra, Har själv tre barn, bor långt ner i vårt avlånga land, rest en hel del... Ja, vet ej hur jag ska beskriva mer ... Vet heller inte hur jag halkade hit... Ha en bra helg PiM

Unknown sa...

Det är första gången jag är här, kom hit via En helt ny karriär. Letar alltid efter nya favoritbloggar, så jag hoppas att detta kan vara något!

25 år, Småland, jobbar på kontor. Typ ;-)

Nadia sa...

Jag minns inte hur jag hittade hit (tror det var via ngn kommentar som du hadelämnat på din blogg) men har följt din blogg ganska länge nu.

Jag gillar att du är precis så där lagom personlig som få bloggare är. Inte alltför personlig för att man som läsare skall tappa intrsset men ändå tillräckligt personligt för att låta oss som läser följa din vardag och väcka nyfikenhet.

Och just det, så var det ngt om mig också!
Jag är till skillnad från du inte särkskilt personlig på min blogg. (Har precis tagit mod till mig att lägga upp ett foto av mig själv på bloggen:) Har liksom Pumita valt att vara lite anonym. Men jag kan berätta att jag är 27 år, mammaledig, resesugen och pigg på fler längre utlandsvistelser efter att ha bott både i Chile och i Spanien.

christel sa...

Jag har också följt din blogg ett tag, kommer faktiskt inte ihåg hur jag hittade den.. Iallafall mycket trevlig att läsa och ska bli spännande följa hur det går med bebis och Seychellerna!

Mig då, min bloggen handlar mest om alla resor jag gör nästan hela tiden och överallt och jobbet ombord på olika båtar. Annars är jag 27 år och bor i lägenhet i Umeå när jag är hemma tillsammans med pojkvännen.

Anonym sa...

Kom hit genom nån kommentar du lämnat , men kom inte ihå hos vem då jag hela tiden tittar in på nya sidor och vissa stannar man vid för att dom är så bra, som din..
Du kanske redan vet en massa om mig då jag frekvent är inne och skriver en massa långa inlägg ;)
39år gift med min man sedan 4år vart ihop i 13 eller var det 14 år... ja minnet börjar tryta när man blir äldre =) har 2 barn bor i stockholm (inte längre innerstan) som vi flyttade ifrån för några år sen utan i villa som vi stormtrivs i. Familjen reser mkt och gör ganska mycket hela tiden vilket jag ochså var rädd för att det skulle försvinna när man fick familj, men som jag sagt allt kan man göra då vi tom klättrar med familjen....
Kramisar till dig&lilla magen du underbara tjej!

Anonym sa...

Kom hit genom nån kommentar du lämnat , men kom inte ihå hos vem då jag hela tiden tittar in på nya sidor och vissa stannar man vid för att dom är så bra, som din..
Du kanske redan vet en massa om mig då jag frekvent är inne och skriver en massa långa inlägg ;)
39år gift med min man sedan 4år vart ihop i 13 eller var det 14 år... ja minnet börjar tryta när man blir äldre =) har 2 barn bor i stockholm (inte längre innerstan) som vi flyttade ifrån för några år sen utan i villa som vi stormtrivs i. Familjen reser mkt och gör ganska mycket hela tiden vilket jag ochså var rädd för att det skulle försvinna när man fick familj, men som jag sagt allt kan man göra då vi tom klättrar med familjen....
Kramisar till dig&lilla magen du underbara tjej!

Anonym sa...

Hej!
Jag minns inte heller hur jag hittade hit: om det var du som hittade först till mig och lämnade en kommentar som jag följde, eller om det var jag som kom hit först. Men eftersom vi verkar läsa samma bloggar så är det nog via någon av dem som våra vägar korsade. :)

Om mig kan jag berätta det som redan står i min blogg. 25+, finländare, boende i Sthlm sedan närmare 7 år tillbaka.

Passa på att njuta av Sthlm nu när du är här! Jag var senast igår och stod på Marieberget och beundrade vyn som jag hade framför mig. Lite nostalgisk blev jag också då jag insåg att det kanske var sista gången som jag står där...

Jaja, innan jag skriver ihop en kort roman här så slutar jag och önskar dig en trevlig fortsättning på helgen! :)

Anonym sa...

Jag tittar in regelbundet.
Hittade din blogg när jag sökte på resebloggar ;-)
Älskar att resa, men har dem senaste åren inte haft råd. Så jag reser genom bloggarna och deras upplevelser ;-D
Bor i Sthl, ensamstående med två döttrar.
Kram på dig

Tankevågor sa...

Jag minns inte hur jag hittade dig. Men numer vet du ju vem jag är. Roligt att vi har mailat också. Tyckte det var kul med vardagslivet från London när du skrev om det men jag har inga planer på att sluta läsa här nu när du kommit iväg från London.

Vill hänga med dig i fortsättningen också. Tycker om din ton i allt du skriver och jag ser verkligen fram emot att du fortsätter att blogga!

Ha det gott!

Lisa Christensen sa...

Åh, vad roligt med mycket kommentarer!! Tack för alla fina ord och för att ni ville berätta lite om vilka ni är!

Det här blir nig mitt längsta kommentarsinlägg någonsin :)

Marie: Vad roligt att höra! Du är verkligen bra på att kommentera, det är jättekul att få feedback på det man skriver.

Linalotta: Kul med ett nytt namn :) Du är varmt välkommen att hänga med till Seychellerna i höst!

Thérèse: Man är liksom lite mer "skyddad" utomlands. Det är en balansgång med hur öppen man ska vara.

Katrin: Tack så mycket, blir glad över dina ord! Man vill ju gärna inspirera (även om jag inte vet om mitt Londonliv alltid verkade så inspirerande... ;).
Jag tycker verkligen att du ska ge dig av och söka nya upplevelser för trots att det ibland är tufft utomlands är det ändå det bästa val jag har gjort i livet! Jag förstår precis vad du menar med att hitta hem. Så har jag känt ända sedan jag var barn... Hoppas att det går bra i London om du väljer att flytta dit! Trots att jag inte älskade den staden tror jag att det kan vara fantastisk för vissa :)

Maria: Välkommen till min blogg! Kul att du hittade hit :) Ska kika in på din blogg också!

Pumita: Jag har ju läst din blogg ganska länge också så det känns nästan som om jag känner dig lite ändå :) - genom dina ord så att säga... Förstår och respekterar att du vill vara anonym.

Anne: Ja, man är ju lite nyfiken, eller hur?

Nurseblog: Det låter spännande att jobba med läkare utan gränser! Jag skrev också egna låtar för ett par år sedan, men har tyvärr kommit av mig...

Maria: Tack för att du läser! Och roligt att du fortsatt även efter att jag har flyttat från London. Hoppas att du får pröva på England! Nu när jag ser det på avstånd var det ändå en intressant tid.

El rubio: Oj, det låter spännande! Måste titta in på din sida och läsa om dina upplevelser :)

Pim: Kul att du läser här! Vore intressant att höra mer om dina resor :) Ha en trevlig söndag!

Livet mitt i livet: Välkommen till min blogg! Har faktiskt varit inne och kikat på din blogg redan tidigare (via samma källa).

Nadia: Jag tror att du var den första bloggare som kommenterade på min blogg när jag började! Jättekul att du har lagt ut en bild. Eftersom jag har följt din blogg så länge måste jag erkänna att jag varit ganska nyfiken på att se vem du är :)

Christel: Du verkar alltid vara ute på en massa spännande äventyr! Kul att du tittar in här och roligt att veta lite mer om dig.

Sanna: Jag tror också att man kan fortsätta leva ett spännande liv med resor även när man får barn! Kul att ni har kunnat fortsätta med det. Jag tror inte att man behöver begränsa sig för barnens skull, utan jag tror snarare att det berikar dem att få uppleva andra kulturer.

Haydee: Ja, vi har ju ungefär samma "umgängeskrets" i bloggvärlden :) Spännande att nya äventyr också väntar för dig!

Anna: Man kan ju resa på många sätt! Du är så välkommen att följa med på min resa och hoppas att även du snart får möjlighet att komma iväg.

Londongirl: Ja, nu är det slut på London för min del, så nu blir det väl jag som får följa med till London via din blogg istället :) Och också ta del av alla dina vackra bilder av Stockholm som jag nu äntligen även får uppleva live!

Anonym sa...

Jag tror du vet på ett ungefär vem jag är ;) Ska vi mingla i veckan? Ringer dej lite senare. Kram!

Lisa Christensen sa...

Hmmm... låt mig tänka efter, har något vagt minne av någon med det namnet... Nejdå, självklart måste vi mingla i veckan, vännen! Kram

Anonym sa...

Jag gillar hur du skriver, hur du formulerar dina tankar. Jag gillar din livsstil. En livsstil jag själv kan tänka mig ha. Men det är lång väg mellan tanke och handling. Och jag kanske är lite lat. Du tog steget och jag läser gärna om det. Jag gillar dina funderingar, observationer. Jag upplever dig som en skön och harmonisk människa.
Hur jag hamnade här? Minns inte. :-) Sköt om dig och magen.

Lisa Christensen sa...

Prinsessan: Jätteroligt att du uppskattar hur jag skriver! Lite lustigt att du upplever mig som harmonisk för jag tycker själv att jag är så rastlös :) Men jag tror att jag blir mer harmonisk när jag är i en händelserik tillvaro.
Ha det bra!