Efter campingletande och huvudvärk skyndade jag mig ut i solen som sken för första gången på evigheter. Och inte bara sken så där flirtigt, utan med beständighet. Tidigare dagar har den mest retats - som en lampa som irriterande tänds och släcks. Så fort man har stuckit ut huvudet har den lekt tittut och gömt sig bakom ett moln. Men igår var det en riktig sommarsol som värmde upp luften till nästan tropiska grader. (Ok, inte riktigt, men efter kalla regndagar känns det här exotiskt.)
Utsikten från Highgate
Jag promenerade upp till Highgate Village, mest bara för att insupa den atmosfäriska stämningen. Där, vid det trekantiga torget Pond Square, kunde man sitta och filosofera och planera livet.
2 kommentarer:
Ooo, det är precis sånt man behöver! Promenera, filosofera och planera. Hinna stanna upp i tillvaron. Och bara insupa stämningar. För att hinna ikapp mentalt och planera vad man ska göra härnäst. Och att hinna fantisera! Det är ju lite förbjudet det där med att fantisera i Sverige, särskilt om det man fantiserade om inte blir av sen. Men det är ju just i fantiserandet som man bearbetar saker och prövar det i tanken och ja, om det inte blev av sen så beror det kanske på att man redan i fantasin kom fram till att det inte skulle fungera och då har man ju sluppit göra misstaget i verkligheten. Så fram för fler promenader och fler bearbetningar i fantasin! Och man kan ju faktiskt också komma fram till att man ska göra slag i saken och förverkliga fantasin!
Man får fantisera i smyg...
Det är så fridfullt i Highgate. Man kan sitta på en parkbänk och göra upp planer. Dit måste vi gå när du kommer hit :) Man kan också fantisera om hur det måste ha varit förr i tiden. Det är bara att försöka ignorera de röda bussarna och låtsas att det är 1800-talet. London får ett helt annat skimmer då tycker jag...
Skicka en kommentar