Innan jag helt lämnar Köpenhamn, vill jag skriva om Christiania. Det första som möter en är cannabisröken på Pusher Street. Det påminner mycket om Camden i London med marknader, folkmyller, mat och droger...
Det var en solig dag när jag var där och Maibritt ville visa mig det andra Christiania, det som finns bortom Pusher Street, så vi gick en promenad. Pusher Street är som Christianias centrum, men snart såg vi små hus med odlingar framför. Ett reggaeband spelade loj musik och hela atmosfären var så där avslappnad och solvarm. Hundar och barn sprang fritt omkring. Trots att det inte är långt från Köpenhamns centrum kändes det nästan som om man var ute på landet. var gamla hus, igenvuxna trädgårdar, vildvuxen natur, sandvägar och snart kom vi till en sjö. Här fanns en massa fantasifulla hus och gamla träkåkar med ved staplade utanför.
Fristaden Christiania kom till 1971 när hippies flyttade hit. Här äger ingen någonting och invånarna betalar inte skatt för det arbete de utför inom stadsdelen. Myndigheterna har gång på gång försökt stänga igen området för att bli av med drogerna. Numera är det främst hasch som säljs på Pusher Street. Och så vitt jag kunde se är de inte speciellt hemlighetsfulla med det. Man blir nästan hög bara av att gå förbi gatan.
Det är inte säkert att Christiania kommer att förbli Christiania länge till eftersom myndigheterna nu vill förändra den kollektiva livsstilen och införa marknadshyror, privatisering osv. Nya bostäder planeras att byggas och Christianiahusen riskerar att rivas eftersom de går under beteckningen svartbyggen. I Christiania har husen byggts hur som helst, i olika former, mestadels av återvinningsmaterial. Därför ser fönstren olika ut och det är lite Pippi Långstrump och Villa Villerkulla över alltihop.
Det var en solig dag när jag var där och Maibritt ville visa mig det andra Christiania, det som finns bortom Pusher Street, så vi gick en promenad. Pusher Street är som Christianias centrum, men snart såg vi små hus med odlingar framför. Ett reggaeband spelade loj musik och hela atmosfären var så där avslappnad och solvarm. Hundar och barn sprang fritt omkring. Trots att det inte är långt från Köpenhamns centrum kändes det nästan som om man var ute på landet. var gamla hus, igenvuxna trädgårdar, vildvuxen natur, sandvägar och snart kom vi till en sjö. Här fanns en massa fantasifulla hus och gamla träkåkar med ved staplade utanför.
Maibritt och jag satte oss vid ett litet kafé och åt glass. Köpenhamn kändes långt bort. Christianiter kom joggande förbi längs med sjön till höger om där vi satt. En stund senare gick vi vidare längs med raden av hus, det ena lustigare än det andra. En ensam hund joggade förbi. En familj letade bland bortkastade saker, sedan cyklade pappan iväg med mamman och barnet i en sådan där lådcykel. Det var som om tiden hade stått stilla, som om man befann sig i ett kollektiv på 60-talet. Som rent kulturhistoriskt fenomen tycker jag att det är synd om Christiania utplånas. Det är verkligen en helt unik plats.
7 kommentarer:
Det vore intressant att besöka Christiania, men vad jag har hört (eller sett på tv snarare) är christianiter inte så förtjusta i att folk kommer dit för att "blänga på dom". Hur upplevde du det?
Jag kände inte alls av det. Men de vill inte att man tar bilder så det blev inget fotograferande på Pusher Street. Christiania har ju blivit en turistattraktion, men om man går lite längre bort från huvudstråken är det inte lika turistigt och de människor vi mötte var trevliga.
Jag har så ofta sagt att vi måste besöka Christiania när vi ändå är i Köpenhamn, men tyvärr har det alltid prioriterats bort. Efter att ha läst detta är jag än mer övertygad om att jag måste besöka det - snart! Tänk om det blir som du skriver och det försvinner. Vore inte kul att ha missat en sådan annorlunda plats.
Har varit kul att läsa om din danmarksvistelse. Blir sugen på att åka till Köpenhamn snart igen, men jag får se vad plånboken tillåter :)
Christiania är väl värt ett besök. Jag tyckte att det var något av det mest fascinerande i Köpenhamn eftersom det var så annorlunda. Jag har varit där en gång förut, men bara kring Pusher Street. Det var inte något superspeciellt tyckte jag. Men vid detta besök, då jag fick se hur christianiterna bodde, tyckte jag att det var mycket intressant. Tycker verkligen du ska besöka Christiania innan det är försent. Och om du gör det, ta en tur ner mot sjön.
Alla som inte varit i Christiania eller ännu värre, bara gått upp och ner för Pusher Street och rynkat på näsan, gör som Lisa! Gå in i bebyggelsen innanför det beryktade området, helst en varm, skön sommardag när barnen springer runt hundarna i en vackert ruffig och ihopsnickrad bymiljö. Lugnet, färgrikedomen och fantasifullheten därinne är helt magisk: som en woodstockfestival omgjord till villaområde. Har man bara sett Pusher Street har man INTE sett Christiania.
Mixe: Jag håller helt med. Pusher Street är inte Christiania. Christiania är så mycket mer. En riktig idyll!
Sommarbilder 2008
http://www.samlaren.org/christiania/
Skicka en kommentar