Jakob gör sig påmind i form av en gatuskylt
Man går förbi alla minnesmärken i Stockholm och man går förbi sitt gamla liv. Och det var inte alltför länge sedan jag bodde här och tog allt detta för givet. Jag är lyrisk när jag går på Kungsgatan, lyrisk av att sitta på trappan vid Nybrokajen. Jag påminner om en turist. Min mamma rättar mig - jag är en turist.
Jag sitter på lejonen i Kungsan precis som när jag var barn. Och staden breder ut sig med sitt vatten och sina öar och är så vacker. Bara sådär, utan ansträngning. Och alla människor bär vackra, moderiktiga kläder, men det är inte sådan brokig mångfald som i London. Stockholm tycks mer sparsmakat, slipat och koreograferat. Man går förbi de där omissigenkännliga stureplanskillarna med långt hår (ett mode som bara finns här), lattemammorna och två personer man känner (eller känt). Första dagen i stan och man lyckas stöta på människor som någon gång korsat ens liv. Stockholm är en liten storstad.
Jag sitter på lejonen i Kungsan precis som när jag var barn. Och staden breder ut sig med sitt vatten och sina öar och är så vacker. Bara sådär, utan ansträngning. Och alla människor bär vackra, moderiktiga kläder, men det är inte sådan brokig mångfald som i London. Stockholm tycks mer sparsmakat, slipat och koreograferat. Man går förbi de där omissigenkännliga stureplanskillarna med långt hår (ett mode som bara finns här), lattemammorna och två personer man känner (eller känt). Första dagen i stan och man lyckas stöta på människor som någon gång korsat ens liv. Stockholm är en liten storstad.
9 kommentarer:
Så mysiga bilder från Stocholm: )
Det ser härligt ut!
Tack :) Det är jättehärligt att vara här. Njuter verkligen av dagarna i Stockholm.
Ja det sidste lisa instruerede mig om inden hun tog afsted, var at jeg ikke skulle spise cheese cake, muffins og is hele tiden. Og så skal man sdde her og se at du spiser den største is i hele stockholm. Nu går jeg ud og køber kager..
Ja, men... ehh...
Nu fick du mig att längta till Stockholm. Det är märkligt hur man ser på "hemma" med främmande ögon. Jag slås ofta hur vackra människor i allmänhet är i Sverige.
Ja, alla är vackra och välklädda. Det är som att kliva in i ett modemagasin.
När jag bodde här ville jag hela tiden bort, men nu kan jag uppskatta Stockholm mer. Även om det kanske aldrig mer kommer att vara mitt hem.
Jeg laeste paa en dansk avis' hjemmeside at svenskere nu er officielt kaaret som de smukkeste i verden. Og stockholm er vel den smukkeste storby jeg har vaeret i nogensinde. Og saa alligevel fortaeller lisa at svenskere har en af de hoejeste selvmordsrater i verden, og at mange unge mennesker forlader sverige for at finde lykken et andet sted. Hvordan kan det vaere at et saa smukt og dejligt land ikke er paradis paa jord? Maaske er mennesker indrettet saa vi aldrig er helt tilfredse, maaske soeger vi altid noget bedre. Og indimellem glemmer vi sikkert at det bedste kan vaere lige for naesen af os men vi er saa fokuserede paa hvad vi kan faa istedet for at fokusere paa, og saette pris paa, det vi har.
Men det er vel hele pointen med ambition og evolution.
Jamen, det är så där vackert och härligt, men det finns andra sidor också som kanske inte kan ses på ytan...
Skicka en kommentar