Med all min vilja

Vill inte, vill inte, vill inte... Nu känner jag det forsa över mig. Vill inte.

Jag drömde i natt att jag var ombord på ett skepp och skulle ta mig iland, men man måste klättra över en hängbro och nedanför fanns en avgrund. Men det verkade inte bekomma människor. De klättrade över stupet utan att verka medvetna om faran och jag stod kvar på skeppet, visste att jag måste ta mig iland, men jag tänkte att jag klarar inte detta, det går inte. Jag såg mot avgrunden mellan ett nät av rep. Jag såg på ben som halkade till och fötter som slant. Och jag visste att jag skulle falla. Om jag skulle försöka klättra över bron skulle jag falla. Inte för att det var omöjligt att ta sig över, utanför att jag inte hade tron. Det fanns ett sådant motstånd, en sådan rädsla, en sådan övertygelse. Men jag var ombord på ett skepp som inte var mitt och jag kunde inte stanna.

Och det forsar över mig. Jag vill inte. Med all min vilja, jag vill inte.