Så fort julen är överstökad är det dags för nästa firande - nyårsafton. Som jag har skrivit tidigare kan jag inte njuta av fyrverkerierna längre eftersom jag har en skotträdd hund.
Tilly på glada upptåg i somras
Så här brukar nyårsafton se ut för min del (tillbringad mestadels i en garderob): Min hund Tilly springer paniskt runt, runt, försöker pressa sig in under badkaret, flämtar, är paralyserad av skräck, ligger och skakar i timmar, äter inte och hjärtat slår som en hysterisk technotrumma. Jag brukar sitta med henne i timmar i en garderob som vi har försökt ljudisolera. Och tro mig, vi har verkligen försökt med allt. Kognitiv terapi med hjälp av ljud-cd med pangljud, bomull i de stora öronen, dammsugare och jättehög musik på samtidigt (tack för tålmodiga grannar!) för att dämpa smällandet, godis som muta, lugnande medicin och inget hjälper. Många hundar blir så chockskadade att de dör och varje år är jag tacksam över att hon överlevt även denna gång...
I år kommer jag inte att kunna vara med Tilly, och även om jag måste erkänna att det känns ganska skönt att för första gången på sju år slippa fira det nya året i garderoben, är jag orolig över hur det ska gå för henne i år. Jag kan bara hoppas och önska att människor inte ska kasta smällare efter henne när hon går ut och att hon kommer att ta sig igenom dessa dagar.
Jag kan förstå att folk tycker att det är vackert med fyrverkerier, men jag hoppas att folk kan tänka på djuren. Vem kan njuta om det ska vara på deras bekostnad? Man kan skjuta med ljudlösa raketer också om man tycker att det är vackert. Det jag skulle önska är att man bara höll sig till tolvslaget och inte höll på att panga i dagar före och efter. Smällandet tar ju aldrig slut!
Det finns även andra orsaker till att vara sparsam med fyrverkerier och smällare. Människor skadas varje år och dessutom är det miljöförstörande. Det borde vara licens för att skjuta raketer.
Jag har en vädjan: Snälla, om ni måste skjuta fyrverkerier detta nyår, vilket jag förstår att många vill, gör det bara kring tolvslaget! Jag skulle också vilja uppmana alla som bloggare som läser det här inlägget att också skriva om detta.
