Någon som däremot gärna får lysa upp på min mobil-display är förstås Julie. Jag försöker hålla mig ifrån att publicera bilder och inlägg om henne på den här bloggen, men jag kan liksom inte låta bli när hon är så där superdupergullig att jag bara måste dela med mig till resten av världen! (Inte för att jag är säker på att resten av världen är lika exalterad över detta underverk som jag...)
Innan hon föddes funderade jag på om jag överhuvudtaget skulle ha bilder av henne på min blogg för jag ville inte exploatera henne alltför mycket, men hur mycket självkontroll är det egentligen möjligt att ha?
Julies vara eller icke vara på bloggen är väl inte direkt frågan, men snarare hur mycket? Hur mycket Julie?
Det är speciellt som jag närmar mig Sverige som jag känner ett behov av att gömma mig och min familj lite och krypa in i en kokong. När jag är utomlands känns bloggandet "säkert", på avstånd. Men nu flyttar bloggen snart hem. (Och ja, jag säger hem utan " " som ni märker! Det ni!)
Hursomhelst. 18 dagar kvar till Danmark. Sverige kommer närmare...
3 kommentarer:
Men när livet cirklar mest runt en liten varelse så blir det lätt så... Och jag klarar mer Juliebilder, hon är sååååå fin!
Ös på bara, ingen kan väl klaga på att du gör världen lite vackrare! Jag tänkte ett tag att jag inte skulle ha så mycket bebisfoton på min blogg men det spelar ingen roll vad jag skriver om, det är ändå bebisfotona som kommenteras mest.
Sara: Tack! Det vore onekligen svårt att inte blogga om en sådan stor del av sitt liv.
Karin: De flesta (inkl jag) älskar bebisfoton. Jag tycker att det är jätteroligt att se era små, så jag antar att jag själv också "måste" dela med mig ;)
Skicka en kommentar