16 augusti 2007

Om att campa

Jakob hade målat upp en romantisk bild av camping och det var ganska romantiskt. Men kalla duschar och toaletter som inte fungerade var också en del av verkligheten. Och det där med att vara spontan och kontinental funkade inte så bra. När vi kom ner till Atlantkusten var campingarna fullbokade. Eller det fanns en där vi kunde bo i fem dagar - om vi flyttade tältet mellan olika platser tre gånger.

Vi hade nästan förlorat hoppet när vi hittade campingplatsen i Ondres. Men duschen strilade med några få kalla strålar och det var omöjligt att tvätta mitt tjocka hår. Dessutom hade jag fått soleksem redan första dagen på stranden så jag såg ut som en trumpetfisk enligt Jakob och det där med camping kändes allt mer besvärligt.

Som tur var insåg min snälla älskling att om det fortsatte i den här stilen skulle det aldrig mer bli någon camping av för oss två så han sa att jag behövde skämmas bort och så tog han mig till ett fantastiskt spa! Det var som en gigantisk bubbelpool med saltvatten. Den största delen av spat låg inomhus, men man kunde också simma ut och bada utomhus i 34 gradigt vatten. Där flöt jag omkring i evigheter och sedan njöt vi av hammam (turkiskt bad).

Vid medelhavet hade jag ju lyckats förboka plats så där var det bara att slå upp sitt tält och ta ett dopp i havet. Fortfarande problem med halvljumna duschar, men man kunde i alla fall diska utan att behöva koka upp vattnet först.

På det hela taget var det kul att campa och mysigt att ligga inne i tältet medan det småduggade utanför. Lustigt nog målar Jakob upp ett helt annat scenario inför sina vänner. Jag spelar förstås rollen som Prinsessan på ärten i detta drama och jag hör honom glatt dramatisera i telefonen inför sina vänner. Jag är ungefär Posh på äventyr i bushen. Och det berättar han nästan stolt. Min fråga är nu: Vill killar att vi ska vara sådana? Är det därför de späder på myten om koketta tjejer som inte vill tälta när verkligheten egentligen är en annan? Men varför?

Verkligheten

5 kommentarer:

Miss Marie sa...

haha, jag har också upptäckt det, att killar gärna dramatiserar o får oss att framstå som våp som tar högklackade skor med sig i bushen eller nåt :) jag tror nog att det är deras macho alfahanne-ego som snackar då.. :)

jag har länkat till dig i min blogg, hoppas det går bra! :)

Anonym sa...

Hehe, bra fråga - varför gör dom så! Har ingen aning faktiskt men det ligger något i vad du säger.

Skönt att Jakob insåg sitt eget bästa och tog med dig på spa :)

Lisa Christensen sa...

Marie: Tack, det får du gärna göra :) Tror också att det har med deras egen manlighet att göra. Ju femininare vi verkar desto maskulinare framstår de och de kan känna sig beskyddande.

Aradil: De verkar gilla när vi är nippertippor, ha ha! Ja, han vågade väl inte annat...;)

Anonym sa...

Fast jag har faktiskt varit med om motsatsen också, en kille som hela tiden dyrkande höll på att säga "åååå, du är min staaarka vikingakvinna!". Helst skulle han velat att man drog honom i skottkärra fram i livet. Blev ganska trött på att vara stark vikingakvinna faktiskt, skulle gärna varit lite prinsessa på ärten mellen varven.

Lisa Christensen sa...

Ha ha! Det vill man ju inte heller vara... Man vill ju bli ompysslad! Tycker nog bäst om att bli lite bortskämd i alla fall...