Ännu en dag på jobbet. Hade preparerat mig med rosenrot på morgonen och kände mig faktiskt lite piggare.
I England är det tradition att gå på puben efter jobbet. Engelsmännen tycks nästan se en heder i att dricka och trots att de är så strikta med många saker är de helt införstådda med att man kommer bakfull till jobbet. Då är man liksom en i gänget.
(För övrigt har jag en pojkvän i bakgrunden som kräver uppmärksamhet genom att plötsligt prata oavbrutet och samtidigt hålla på att träna på en blå jätteboll mitt framför ögonen på mig, så det är därför mitt skrivande om brittiska vanor är lite oinspirerat. Men vänta lite! Nu kom det visst fotboll på tv... Man kan visst parkera män framför tv:n så som man gör med barn när man vill ha lugn och ro. Jag säger bara en sak: Bollibompa!)
Min julstämning tycks totalt ha kommit av sig. Det är varmt och regnigt och jag befinner mig långt, långt ifrån julbelysningen på Oxford Street och Regent Street. Jag kan faktiskt knappt märka att jag är i London. Detta skulle kunna vara vilken stad i England som helst. En stad på måfå. Jag pendlar bara mellan zon tre och fem om dagarna och befinner mig alltså i Londons periferi. Det är lite småstadskänsla över det hela.
(Nu har fotbollen upphört att intressera Jakob och han har åter börjat "terrorisera" mig!)
Jag måste tyvärr avsluta här (vissa personer kräver visst min uppmärksamhet). Mina kära läsare får ursäkta det fattiga utbudet på min blogg.
P.S. Nu undrar Jakob argt varför jag inte har skrivit att han har gjort 50 sit ups och 20 armhävningar så jag lägger in en liten fotnot om det.
I England är det tradition att gå på puben efter jobbet. Engelsmännen tycks nästan se en heder i att dricka och trots att de är så strikta med många saker är de helt införstådda med att man kommer bakfull till jobbet. Då är man liksom en i gänget.
(För övrigt har jag en pojkvän i bakgrunden som kräver uppmärksamhet genom att plötsligt prata oavbrutet och samtidigt hålla på att träna på en blå jätteboll mitt framför ögonen på mig, så det är därför mitt skrivande om brittiska vanor är lite oinspirerat. Men vänta lite! Nu kom det visst fotboll på tv... Man kan visst parkera män framför tv:n så som man gör med barn när man vill ha lugn och ro. Jag säger bara en sak: Bollibompa!)
Min julstämning tycks totalt ha kommit av sig. Det är varmt och regnigt och jag befinner mig långt, långt ifrån julbelysningen på Oxford Street och Regent Street. Jag kan faktiskt knappt märka att jag är i London. Detta skulle kunna vara vilken stad i England som helst. En stad på måfå. Jag pendlar bara mellan zon tre och fem om dagarna och befinner mig alltså i Londons periferi. Det är lite småstadskänsla över det hela.
(Nu har fotbollen upphört att intressera Jakob och han har åter börjat "terrorisera" mig!)
Jag måste tyvärr avsluta här (vissa personer kräver visst min uppmärksamhet). Mina kära läsare får ursäkta det fattiga utbudet på min blogg.
P.S. Nu undrar Jakob argt varför jag inte har skrivit att han har gjort 50 sit ups och 20 armhävningar så jag lägger in en liten fotnot om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar