När man ser på alla saker vi har släpat med hit från London inser man att vi hade planerat en längre vistelse här. Vi planerade inte att J inte skulle trivas (i början), att ekonomin härnere skulle braka, att Julie skulle födas för tidigt...
.
Vi skulle ha kunnat stanna längre, av många olika skäl. Men vi lämnar Seychellerna, av många olika skäl.
.
Livet härnere är en underbar dröm, men det är tyvärr inte hållbart för oss i längden, så vi måste säga hejdå.
.
Jag kommer inte lämna Seychellerna så som jag lämnade London - med lättnad i mitt hjärta. Jag kommer att sakna Seychellerna. Bara jag tänker på hur vi kommer lyfta och se dessa pluttöar minska i mörkret medan planet för oss mot nordligare trakter får jag tårar i ögonen.
.
Samtidigt känner vi en längtan, en iver inför vårt nya liv! Jag känner en längtan efter syrenblommor på min födelsedag, doften av nyklippt gräs och en sommaräng. Att trippa på storstadsgator med fina sommarskor. Att frysa, huttra lite och svepa in sig i en tjock varm kofta. Att gå i stövlar. Att sminka mig (glömde min sminkväska i Sverige och läppstiftet jag köpte i Qatar råkade jag tvätta på 40 grader). Att klä Julie i söta kläder.
.
Men framför allt längtar jag efter att få träffa familj och vänner igen, att få visa upp Julie, att stanna upp lite och börja bygga på något.
.
Jag känner en enorm tacksamhet över att jag har fått uppleva Seychellerna! Och nu tänker jag inte bara på lata dagar på stranden och barbeques, utan på att jag har fått leva här, att jag har fått ha det tråkigt, se vardagen i ett annat land, att få vara mer än en turist här. Att jag har fått uppleva frustrationer, kulturkrockar och se hur livet är för seychellois.
.
Och någon gång vill jag återvända hit och visa Julie var hon badade i havet för första gången, var hon vägdes och mättes, var hon brukade följa med oss och handla.
.
Men nu väntar nästa äventyr. Startdatum: 2 maj.
.
Och tills dess är det bara att njuta av de sista veckorna på Seychellerna...
15 kommentarer:
Jag fick t o m en tår i ögat av ditt inlägg. Det märks att det är känslosamt!! Vilka underbara saker du längtar efter - gummistövlar :)
Ser så fram emot att träffa er på riktigt igen!
Tack för dina fina kommentarer till Nils och oss!! Känns så skönt att du läser och förstår...
Stor kram!
Jag ser verkligen fram emot när ni kommer hem! Vad kul det ska bli att träffas igen och låta småtjejerna lära känna varandra.
Kramar
Hej Lisa, Jag har läst din fina blogg i några veckor nu. Var på bröllopsresa till Seychellerna för många år sedan och det har varit så roligt att läsa om din vardag där och känna igen stränderna på dina foton.
Njut av dina sista veckor i paradiset. Tack för en trevlig blogg!
Anna
joda, sa dar blir det ibland. Betyder det Sverige eller Danmark? Ser fram emot att folja din blogg i ett nytt land!
Onskar dig riktigt skona veckor fram till resan.
Vad tråkigt att det inte blev som ni trodde och hoppades på, men vad bra att ni tycker det känns skönt att få komma tillbaka norröver igen! Hoppas ni kan njuta ordentligt av era sista tid i paradiset nu!
Ungefär likadant går mina tankar efter två år i Honduras. Skulle gärna stannat kvar och jag kommer definitivt att återvända, om inte för så för att pensionera sig. Men av praktiska skäl, så har jag valt att flytta tillbaks till Sverige inom kort.
Lycka till med livet vart och hur det nu blir.
Det är alltid svårt att bryta upp, oavsett om man har valt det själv eller inte, men ni kommer att hitta er plats i tillvaron i det nya hemlandet också. Var det än blir. Allt gott!
Vi forstår godt, at det bliver svært at forlade "paradiset", men når enden er god bliver alting godt. Og den sidste tid har givet jer noget godt. Så nyd det i fulde drag.
Vi glæder os til at få fysisk kontakt med jer og lære Julie endnu bedre at kende. Og at hun skal møde sin fætter og kusiner. Vi kan næsten ikke vente til I ankommer i Hamborg.
På glædeligt gensyn
familien i Danmark
Johanna: Självklart förstår jag! Och jag tittar in hos er varje dag :) Vi glädjer oss så mycket tills vi ses med våra små älsklingar! Kramar
Ingela: Det gör vi verkligen också! Det blir återträff i sommar :) Kramar
Anna: Tack för att du läser min blogg! Seychellerna är underbart och säkert helt fantastiskt för en bröllopsresa.
Basilika: Det blir Sverige, efter lite Danmark. J behöver tanka lite från sitt hemland och vi vill att Julie ska få träffa sin danska släkt :)
Marie: Det känns vemodigt att lämna Seychellerna, men samtidigt ser vi framåt och det känns helt rätt.
El Rubio: Lycka till ni med! Ibland blir det så. Och Seychellerna/Honduras finns ju alltid kvar att återvända till :)
Pumita: Det är alltid svårt att säga hejdå. Det är nackdelen när man försöker vara en globetrotter...
Farmor/svärmor: Ja vi glädjer oss också! Vi har så mycket att se framemot :) Det blir också sjovt för Julie att få träffa alla!
Ett vackert inlägg Lisa.
Låter banalt när man skriver det men; det brukar bli bra tilllslut ändå, vart man än bor och var man än tar vägen.
Oj, så ni lämnar! Men det låter som att det är rätt beslut och jag förstår faktiskt din längtan till det du beskriver. Det kommer säkerligen bli jättebra!
Nej men! Vilket steg! Förstar verkligen att det känns konstigt men samtidigt spännande.
Vi ger oss in pa nya äventyr ungerfär samtidigt da! Stort lycka till!
Oj, har missat en massa fina paradisbilder och annat här i bloggen! Förstår din längtan "hem" och jag tyckte ni var grymt modiga som gav seychellerna en chans! Kram och lycka till med flytten!
Nadia: Tack :) Jag tror också att det blir bra även om Sverige skrämmer mig som ingenting annat...
Barajagjohanna: Hoppas, hoppas!
Lisa: Tänk att gamla Stockholm kan kännas som ett äventyr, haha! Lite avis på dig som ska till Warszawa måste jag erkänna...
Christel: Tack! Om jag ska vara helt ärlig så känns det där med att flytta till Sverige läskigare än någonting annat. Jag har aldrig känt mig modig som åkte till Seychellerna ;) Kram
Skicka en kommentar