Vår lilla sol stiger vanligtvis upp vid 7-8-tiden, men i morse lät hon mig sova ända till 8.30. Solen (nu menar jag den som alltid stiger upp 6.30) gassar utanför, i förrgår lärde sig Julie att krypa, jag dricker mitt morgonkaffe i lugn och ro och vi ska - surprise! - till stranden. Livet kunde inte vara underbarare (och därför har jag drabbats av vissa hypokondriska anfall, så här lycklig kan man väl bara inte tillåtas vara...?).
.
Uppdatering: J tycker att jag har lite väl många bilder av Julie (nästan samma bild också!), så förlåt om jag bombarderar er... men när jag ska välja bild är det bara: "Jamen, hon är ju så gullig i den här vinkeln, och i den där vinkeln och när hon gör så med munnen och så där...." Men! Kära läsare, jag lovar att vara lite mer återhållsam och sparsmakad i framtiden. Inga fler juliebilder på ett bra tag!
10 kommentarer:
Man kan väl aldrig ser för många bilder på er sötnos...så håll inte tillbaka för vår skull.
Hoppas ni har en fin dag.
Kram
Hej.
Känner inte dig men hamnade på din blogg av någon anledning. Livet på Seychellerna låter härligt, jag är så imponerad av att ni flyttat dit med er lilla tjej! Tänker fortsätta följa din härliga blogg!
Men Lisa det kan aldrig bli för många fina bebisbilder hon är ju gudomlig...
Du har en UTMANING att hämta hos mig.
Kramisar
Inte har du för många bebisbilder på din blogg! Hon är jättesöt! :)
Kan bara hålla med föregående talare... Det blir aldrig för mycket bebis-Julie! :)
Det låter så härligt ert liv, när du skriver! Och du, det är klart man får vara så här lycklig! Det förtjänar vi!!
Stor kram!
Joooo!!! Skicka på bara!! Jag kan inte få nog av bilder i alla vinklar!
Linalotta: Det var bra, så lyssnar jag inte på J ;) Trevlig fortsättning på helgen! Kram
Linnea: Välkommen hit, så kul med en ny läsare! Det var en lite jobbig väg hit, men nu när vi är här på Seychellerna är det helt underbart!
Sanna: Tack! Det är så svårt att hemlighålla Julie.... Kram
Pumita: Det är en lite svår balans ibland. Ibland känner jag att jag snöar in på Julie totalt, haha!
Frökeb Johanna: Ja, efter allt vi har gått igenom borde det vara vår tur att få vara lyckliga. Jag är bara inte van vid så här mycket lycka i mitt liv... ;) Kramar
Julies mormor: Du är garanterad bilder oavsett. Du blir ju helt bombarderad på email också, haha!
Vad härligt! Njut nu av livet, och bring on the baby pics! ;)
Inte behöver du vara sparsam med bilder på Julie! Hon är oerhört söt - och vad stor hon har blivit!
Visst har hon blivit stor! :) Känns inte som det var så länge sedan hon var pyttepytteliten och nu kryper hon och reser sig själv!
Skicka en kommentar