Utflykt i England

I helgen övergav vi London och körde västerut. Först stannade vi till vid Stonehenge. ”Stenarna” låg utplacerade mitt på ett fält, men då det begav sig var denna plats skogsbeklädd. De uppfördes gradvis från 3000 f Kr. Man vet inte riktigt vad Stonehenge var till för, man kan använda den som solur eller kalender. Det kan ha varit en plats där man dyrkade solen, men den tycks också knuten till döden. Hur man lyckades frakta stenblocken långväga ifrån och sedan resa dem är ett mysterium. Den största väger omkring 45 ton, det vill säga lika mycket som sju elefanter.

Efter Stonehenge bar det av mot Shaftesbury i Dorset. Det var en sömning lantidyll. En vägskylt med ett krokigt gammalt par med käpp varnade för gamlingar redan vid infarten till centrum. Gold Hill, en liten backe med 1700-talshus, var otroligt idyllisk med utsikt över de böljande Dorsetkullarna.

Gold Hill

Vi åkte vidare mot nästa idyll – medeltidsstaden Sherborne. Denna stad var faktiskt ännu mysigare och livligare med marknad och folkvimmel. Sherborne har - för mig - mycket mer atmosfär än London. Det eldades i husen och luften doftade gott av röken. Jakob och jag fantiserade om hur det skulle vara att bo där. Men jag vet ju inte riktigt vad jag vill. Ena sekunden vill jag bo på landet och bara skriva. Nästa sekund känner jag mig som en riktig storstadsmänniska som får klaustrofobi vid blotta tanken på att bo mitt ute i ingenstans som en pensionär. (Men ibland är jag ju ändå som en ”pensionär” i London.) Småstad – storstad? Vilka är fördelarna/nackdelarna?

Kyrkan i Sherborne

Dagen avslutades i Bournemouth (via siamesiska tvillingstaden Poole). Vi åkte förbi några enorma villor. Sådana där gigantiska man kan se i USA. Det var som att komma till Hollywood. När vi anlände till Bournemouth centrum och bara såg det vid den glittrande strandremsan och de lyxiga hotellen i kvällsmörkret tyckte vi att vi hade kommit till Franska Rivieran. Men dagen därpå var det inget speciellt. Den långa sandstranden är säkerligen packad med människor om somrarna, men annars var staden en besvikelse.

Januaristranden i Bournemouth