1 oktober 2009

Here we go again...

Jaha, så var det dags för blodpudding och blutsaft igen. Plus de två järntabletter och den multivitamin jag redan tar sedan månader tillbaka. Järnbrist alltså. Igen.
.
Och det var just här mitt järnvärde låg förra gången i samma vecka. Och sedan gick det ner ytterligare innan det blev tal om järnsprutor, men det hanns ju inte med innan Julie föddes. Och då förlorade jag så mycket blod att jag fick transfusion.
.
Anemi kan orsaka för tidig födsel enligt specialistmödravården.
.
Så för mig innebär ett lågt hb-värde panik och blodpudding.

18 kommentarer:

Rebecca sa...

Tänk vilken tur att du har Julie, och är en erfarenhet rikare. Nu vet du att du måste tackla det låga järnvärdet med hårdhandskarna.

Jag förstår att det är tufft. Man blir lätt lite grinig när hb:t ligger lågt, och det är inte särskilt bra för humöret. Fortsätt med blodpudding, torkade aprikoser och blodiga biffar.

mie sa...

Vet inte om du redan fått denna info men det är jätteviktigt att du får i dig B-vitamin, annars tar kroppen inte upp järnet.

Köp B12, B6 och Folsyra och ta tillsammans med blutsaft, undvik mjölk och koffein när du äter järn.

Stort lycka till <3

Tankevågor sa...

....och glöm inte att få i dig C-vitaminer...det hjälper också till så att järnet tas upp mer effektivt.

....och ta det LUGNT! Ingen panik...må bra och var rädd om dig!

Vilken vecka är du i nu?

varma kramar från
Lisbeth

Ingela sa...

Ingen panik vännen. Det gör inte saken bättre. Ta tag i det här så ska det gå bra! Tänk positivt.
Du har fått utskrivna järntabletter på recept hoppas jag? Anemi kräver betydligt större doser järn än det som finns i "vanliga" järntabletter som går att köpa på hälsokost och receptfritt på apoteket. (Hade anemi när jag var runt 25 år).

Varma kramar

Sara sa...

Blodpudding i all ära... Rött kött är bättre och mer näringsrikt (mindre socker dessutom).

Vila och ta hand om dig (inte lätt med en ettaring) sa mycket det gar!

Kram, Sara

Lisa Christensen sa...

Rebecca: Det kanske är därför mitt humör har varit lite upp och ner på sistone ;)

Mie: Tack! Jag får i mig B-vitaminerna via min multivitamin, borde det inte var ok eller behöver man ännu mer? Kanske borde kolla upp att man inte har B12-brist eller så...

Londongirl: C-vitamin är inköpt, man kanske ska börja ta dem också... ;) Jag går in i vecka 26 imorgon.

Varma kramar tillbaka!

Ingela: Näe, bara receptfria niferex. Frågade min barnmorska vad mer jag kunde göra, men hon sa att jag bara skulle fortsätta som nu och om det fortsätter gå ner få järnsprutor. Men jag vill ju helst mota Olle i grind om det går...
Varma kramar

Sara: Aha, trodde blodpudding var miraklet, men det låter ju trevligare med rött kött - även om jag egentligen AVSKYR både blodpudding och nötkött (bortsett från kalvfilé ;)

Kram!

Anonym sa...

Bönor, spenat, avokado! Färskpressad apelsinjuice. Tycker att du ska äta mycket mycket för bebisens skull :O) Och blodiga biffar är bäst, och bananer med ju :O) Gillar du lever? Mer järn än det kan du nog inte hitta?

Anita sa...

Tala med din doktor om att få järntabletter utskrivet. C-vitaminer är också viktigt för att järnet ska kunna tas om hand av kroppen.

Lycka till!

tilda - änglamamma till Liam sa...

jo tack, det är riktigt höstvinter väder här nere.. hoppas ni också får en trevlig helg och att du får räta på dina värden.. det blir säkert bra med alla tips och råd som du fått :)

Linalotta sa...

Hoppas du har en bra helg och fokuserar på att ta det lugnt.

Låter som du är bra igång med att motverka järnbristen...du fixar detta!

KRAM

Rickard sa...

Blutsaft? vad är det?
Kalvstek i all ära men en blodig, mör och rejäl oxfileklump är faktiskt inte helt fel för järnnivån:-)

mie sa...

Anonym: Man ska inte äta inälvsmat (lever etc) när man är gravid.

Lisa: hur mår du?

Thérèse sa...

Finns det ett sånt samband? Järnbrist brukar ju drabba dom flesta gravida. Jag håller så klart tummarna för att allt ska gå bra och det tror jag säkert att det gör. Så otroligt kul att Julie ska få ett syskon. Jag hoppas du inte tycker jag är burdus om jag frågar om det är en större risk att barnet föds för tidigt för att Julie gjorde det. Förstår ju om ni tänker på det men bara för det har hänt en gång är väl inte risken stor att det ska hända igen? Inte meningen att ställa obehagliga frågor. Jag hoppas du mår bra, har möjlighet att vila och ta hand om dig även om det inte är helt lätt med en ettåring. Jag är säker på att allt kommer att gå bra. kram

Lisa Christensen sa...

Anonym: Avokado ska jag inhandla, det är också bra för vikten! Som Mie skrev får gravida inte äta lever tyvärr, men tack för tipsen!

Smulan: Tack! Ska höra med läkare om värdet inte är bättre nästa gång. Min barnmorska kommer också att kolla järndepåerna i så fall.

Tilda: Ja, har fått en massa bra tips här på bloggen :)

Linalotta: Ja, så lugnt det går med en ettåring ;) Kram

Rickard: Ja tack, blodig oxfilé vore inte heller fel! Men gravida måste tyvärr äta genomstekt och då blir den oätlig i mitt tycke. Men så snart jag är icke-gravid igen ska jag ta igen mig!:)

Blutsaft är någon tysk järnrik dryck gjord på bär, frukt grönsaker m.m. Finns på hälsokost.

Mie: Sådär. Oroar mig. Men sån är jag.

Thérèse: Enligt läkaren på spec. mvc KS finns det ett samband. Dessutom hade jag mycket järnbrist förra gången och skulle få järnsprutor, hade svårt att andas pga anemin. Vill inte att det upprepar sig. Jag vill minimera ALLA riskfaktorer, även om järnbristen inte var den troligaste orsaken till att Julie kom för tidigt.

6% av alla barn föds för tidigt. Den siffran ökar om man redan har fött för tidigt. För en kvinna som fått ETT prematurt barn är risken att föda för tidigt igen ca 15%. Risken ökar sedan med antalet prematura födslar (till ca 40% efter två prematura barn och 70% efter tre prematura barn). Men risken minskar om man istället får ett fullgånget barn. Så jo, det är större risk för mig att föda för tidigt igen.

Vi vill gärna ha (minst) tre barn, men kommer även detta barn för tidigt kommer jag inte att våga bli gravid igen.

Kram

mie sa...

Skönt att höra av dig, jag är också en orolig typ men jag oroar mig mer för andra ;-)

Kanske skulle du ta upp din oro ang detta med anemi med din BM och se om du kanske kan få järndropp eller sprutor lite tidigare om di värde inte redan vänt uppåt. Så du slipper oroa dig menar jag!

Ta hand om dig :)

Lisa Christensen sa...

Jag oroar mig också för mina nära. Jag är t.o.m mammig när det gäller min mamma ;) och nu har min oro eskalerat sedan jag fått barn. Jag är inte orolig för egen del egentligen. Bara i förhållande till att jag måste finnas och må bra för Julie (m.fl) förstås.

Min BM vet hur jag är och jag ska försöka få dem att ge mig dropp/sprutor i tid denna gång.

mie sa...

Bra, då har du gjort det du kan och vet precis vad du pysslar med, mer än så kan man faktiskt inte göra!

Vilken vecka är du i nu? Jag är otroligt avis på dig (inte graviditeten men bebisen!)

Lisa Christensen sa...

Mie: Haha, du som har fem barn! Men det är förstås alltid lika roligt att få en till bebis :) Jag har gått in i vecka 26 nu och om det inte vore för oron skulle jag njuta mer av det som jag har ynnesten att vara med om.