Allt är fantastiskt. Vi flyttar från en tvåa till en fyra. Vi flyttar från trappor till hiss. Barnen får eget sovrum. Och framför allt - vi får eget sovrum. Ändå krumbuktar jag mig inombords. Inte för att den här slitna lägenheten är så fantastisk och ball, men för att det var min fasta transitpunkt. Den var språngbrädan för möjligheter. Inte för att nya lägenheten bäddar för omöjligheter. Men jag är rädd för att bli latnöjd.
Fast egentligen. Utan en flytt skulle vi nog gå sönder. Jag vet inte om jag skulle klara många nätter till med skytteltrafik mellan Julie som ropar i sömnen och Emil som gråter. Vi behöver dela upp familjen i olika rum. Och kläderna. Vi får en walk in closet. Det är lyx. Inget annat än lyx.
Det regnar utanför, kartongerna står packade, rummen ekar av tomhet, livet är utrett och bearbetat. Det skrämmer mig lite, men jag ska slå mig ner nu. Jag ska slå mig ner någonstans där det finns utrymme och möjligheter. Möjligheter att stanna.
Fast egentligen. Utan en flytt skulle vi nog gå sönder. Jag vet inte om jag skulle klara många nätter till med skytteltrafik mellan Julie som ropar i sömnen och Emil som gråter. Vi behöver dela upp familjen i olika rum. Och kläderna. Vi får en walk in closet. Det är lyx. Inget annat än lyx.
Det regnar utanför, kartongerna står packade, rummen ekar av tomhet, livet är utrett och bearbetat. Det skrämmer mig lite, men jag ska slå mig ner nu. Jag ska slå mig ner någonstans där det finns utrymme och möjligheter. Möjligheter att stanna.
10 kommentarer:
oh vad spännande och jätteroligt att flytta
det är ju alltid jobbigare än man tror men det brukar bli fantastiskt bra efter ett tag
underbart att du bloggar igen
/Isabelle (anonym läsare av din blogg sedan förra sommaren eller mer)
Grattis till nya lägenheten! Hälsa!
Mvh David
Jeg kan godt forstå, at du er lidt ked af det nu, for det har jo længe været din base og et fantastisk sted. Men med 2 små børn er det for besværligt, og den nye lejlighed er jo dejlig stor og lys og giver jer og børnene nogle andre muligheder med familielivet. Så jeg ønsker for dig, at det bliver godt.
Kærlige tanker svigermor
Lycka till!! Det ska säkert bli skönt med lite lyx!!
Kati
Fast också stora lyxiga lägenheter kan fungera som språngbrädor, även om det kan ta ett helt stim år att få bra höjd på nästa språng:-)
Jag längtar efter det där – att slå mig ner någonstans där jag känner att jag ska stanna lite längre. Detta eviga flyttande tär på mig!
Kan första hur du känner. Även om vi fortfarande inte slagit oss ner sa känner jag ocksa lite flyttangest varje gang. Inte för det som ska komma, utan det man lämnar. Vi hade en sa himla lycklig tid i var förra lägenhet, kan vi fa det lika bra här. Nu tror jag ju verkligen det, men ibland, precis innan vi flyttar sa oroar jag mig för det.
Stor kram till dig!
Åh, känner igen mig i så mycket av det du skriver här på din blogg - livet som småbarnsmamma dä rman inte r i k t i g t känner sig som en sån där cool latte-morsa, utan mer en småsvettig sliten typ som bär och kånkar.
Och så nu flytten! Vi ska också precis flytta, och jag har flyttar tusen gånger i mitt liv (känns det som), så även där känner jag igen mig. Tro mig: det blir jättebra!!
JÄttekul att du bloggar igen förresten!
Hanna (som upptäckte din blogg precis när du tog bloggpaus...)
Jag har också svårt att lämna det gamla och flytta till nytt...samtidigt som jag har svårt att stanna kvar.
Men du är så värd att få det där trygga och det där liiiite lyxigare och allt annat som gör att familjelivet flyter på lite lättare och mer tid finns för glädje och lugn!
Å du...bara å hojta om du behöver uppackningshjälp:)
Kramar
Isabelle: Vad kul att du följt min blogg så länge! Och att du orkat hänga med trots att det inte har varit så mycket action här den senaste tiden :)
David: Tack! J hälsar tillbaka.
Svärmor: Tack, jo, det känns riktigt bra nu!
Kati: Tack :)
Rickard: Jag tror faktiskt att jag kommer att hoppa ännu högre härifrån. Även om det inte är så lyxigt ;)
Johanna: Visst tär det. Man kunde ju tro att jag var van vid det här laget, men man vänjer sig kanske aldrig vid det.
Lisa: Gamla platser, lägenheter och länder rymmer ju så mycket minnen. Det är nostalgi att lämna. Kram!
Hanna: Jag försöker passa in i min egen tilltänkta mammabild som jag hade innan jag fick barn och det är inte helt lätt, haha!
Tack för att du orkat titta in här trots bloggtorkan :) Och lycka till med din egen flytt!
Maja: Nu har vi bara några kartonger kvar, men du är välkommen hit även när uppackandet är klart ;) Kram
Skicka en kommentar