Man kan verkligen gå och inbilla sig saker som barn. När jag var liten tyckte jag att det var konstigt när de vuxna lyriskt talade om svenska jordgubbar och att de var så goda och så mycket bättre än italienska, spanska och belgiska jordgubbar. Lite väl patriotiskt, tyckte jag.
Nu har jag förstått att det inte var tal om någon jordgubbsrasism, utan att våra helt enkelt smakar bättre än de som importerats och transporterats och plockats i förtid. Nu njuter jag själv helst av solbrända, knallröda, solmogna svenska gubbar. Precis som jag helst skulle njuta av italienska jordgubbar i Italien.
4 kommentarer:
visst är det så, närproducerat är det som smakar absolut bäst. det är väl därför ananasen som vi har här inte smakar lika bra som ananasen som du kommer kunna äta på seychellerna! =) (om de nu har ananas där!?)
Aha, det har jag inte ens tänkt på! Solmogen ananas, mmmm....
Här i frankrike råder ren och skär jordgubbsrasism! Spanskaoch belgiska jordgubbar ser man ner på, trots att man ibland är närmare där de odlas än de franska...
Men personligen tycker jag att det är svårt att slå de svenska! ;)
Jaså, jag var inte helt ute och cyklade som barn... Det är alltså total jordgubbsrasism i Frankrike! ;)
Skicka en kommentar