Några ekgolv senare...

Det var inte bara helgens jobb som hade kunnat snabbspolas, de kommande veckorna kommer innebära fortsatt renovering. Vi trodde optimistiskt att vi skulle kunna lägga golv i fyra rum på lika många dagar. Så två rum, en hall med uppbrutet golv och två missöden senare är vi i alla fall stolta ägare av vackra ekgolv i sovrum och vardagsrum. Js föräldrar kom över med ovärderlig hjälp. Js pappa är ett DIY-geni.

Mr & Mr K

Försöker sätta ihop sängen

Från rött till grönt

Den röda fondväggen är nu blekgrön, vilket kan behövas i detta kaos. Golvplankor ligger på golvet, det står målarfärgsburkar överallt och alla kartonger är inte ens uppackade.

På engelsk tv visas program om DIY, renovering, husköp och människor som flyttar utomlands. Och man känner sig som i ett sånt där program bara det att man också gärna skulle vilja kunna klippa ihop delarna så att det går från kaos till hem på några minuter. Eller... jag skulle i alla fall vilja snabbspola förbi helgen då vi ska lägga golv.

Två killar bar upp alla träplankor (över hundra stycken) igår och de undrade lite oroligt om vi verkligen skulle göra det här själva. Det var bara att kvittra upp sig och låtsas som om allt var under kontroll.

Killar och Do It Yourself

DIY-mannen skulle sätta upp stuckatur i det lilla sovrummet och kvinnan, eh... jag, skulle laga mat. Efter någon timme eller så gick jag ner för att se hur det såg ut. Jag förväntade mig vacker stuckatur i hela rummet och på ena kortväggen satt minsann en list, men vinklarna i ändarna var helt fel. De skulle aldrig kunna sammanfogas med flera lister. Och där stod J och ville plötsligt inte ha stuckatur längre. Så en viss person (jag, he he!) fick visa hur det egentligen skulle gå till, att listerna måste beskäras i sån och sån vinkel och hur de skulle beskäras när det gällde inre och yttre hörn. Ok, han förstod vad han skulle göra och jag fortsatte att laga mat.

Efter ungefär tjugo minuter hördes ett "hjälp!" från sovrummet. Där hade det faktiskt inte hänt mycket alls sedan jag sågade till listen. J hade stått och filosoferat över hur han skulle göra med nästa list. (Och på golvet låg en hög av flisor och söndersmulad stuckatur.) Så en viss person fick åter igen ge instruktioner. Och så där höll det på tills både maten och listerna var klara.

Det är nog för att kompensera männen som kvinnor har utvecklat sin simultanförmåga...

Rött

Det skulle vara rött. Vi hade varit så jordnära och försiktiga så det var dags för en vinröd fondvägg i det lilla sovrummet/arbetsrummet. Jag hade mina betänkligheter när det gällde att sitta och skriva mittemot en röd vägg, men rött ska ju vara kreativt. Dessutom var det Js idé och jag tänkte att jag skulle vara lite flexibel och nyskapande och inte bestämma för mycket.

Resultatet? Vad som såg vinrött ut på den lilla färgkartan såg tomatrött ut i verkligheten. Dessutom liknade rummet en polkagris med det röda i kontrast mot övriga vita väggar. Vid närmare eftertanke insåg jag att jag just hade målat den danska flaggan...

P.S. Idag går vi ut och köper ny färg...

Utan skyddslinor

Att skaffa kabel-tv är inte lätt här i England som man skulle kunna tro. En man kom för att installera kablen och pga orsaker som jag inte riktigt kunde förstå (men det hade något att göra med att hitta en gammal kabel och dra en ny) skulle han plötsligt upp på taket - utan skyddslinor.

Han klättrade över räcket på vår balkong, lutade sig över mot taket och vem vet hur gamla de där viktorianska takpannorna är. Med fötterna på balkongens yttersta avsats som enda fasta punkt och överkroppen någonstans mellan marken och taket slängde han kablar som lasso runt skorstenen och jag vet inte vad för jag gick in. Om han tänkte begå självmord hade jag ingen lust att bevittna det hela.

"Stackarn riskerar i alla fall livet för att vi ska få vår tv", tänkte jag tills Jakob sa att det berodde på att the cable guy inte orkade gå ner till bilen för att hämta stegen.

Trots mina farhågor återvände mannen till vårt vardagsrum med livet i behåll. Jag sa att han var väldigt modig, men han skrattade bort det, menade att på Jamaica, där han kom ifrån, var detta ingenting. Där var det vardag att kasta sig ut utan skyddslinor.

Själv har jag nog aldrig levt ett så skyddat liv som nu, även om jag är van att leva utan skyddsvästar, backup-planer och fallskärmar...

Urtida konstverk

Var på vernissage igår vid Sloan Square. Det är en konstnär som tar tillvara på naturens egna konstverk. Över hela världen finner han fossiler, kristaller och liknande. Det var vackra skulpturer av jättemusslor som blivit till fossiler och nu ser ut som vita, vackra formationer, snäckor som liknade instrument, uråldriga trädstammar som blivit hårda som kristallstenar och gjorts till bord eller pallar.

Huvudattraktionen för kvällen var en exakt kopia på en slags dinosaurie. Den var 8 meter lång och 3 meter hög och till salu för £80.000. Det är ungefär 1 miljon svenska kronor. Vet inte vem som har råd och plats för den, men imponerande var den.

Kaos är granne med oss

Sitter på en pall på golvet med datorn på stolen och skriver. Allt är lite primitvt, fortfarande en kartong här och var, saker som inte ännu har sin plats, målarfärgsburkar som väntar, men vi är mycket lyckliga i vårt lilla hem.

Jag är tillbaka här efter en långweekend i Danmark. Jakobs bäste vän M gifte sig med sin L. Det var i en liten by, i en vacker kyrka, som de vigdes. Sedan var det fest på danskt vis med knivar som hamrade i tallrikarna så fort M och L skulle kyssas. Vackert. Ibland kan jag sakna den där stabiliteten, att gifta sig i sin barndoms kyrka, att ha en bakgrund, en historia som inte är uppstyckad i en massa fragment. Men jag är trygg i kärleken. Allt annat i mitt liv är lite kaotiskt, fragmentariskt och frågetecken, men jag är trygg i kärleken.

Ordlös onsdag - London från en ny horisont

Denna bild ingår i kedjan ordlös onsdag. Fler bilder finns här.

Hemifrån

Ær i Danmark. Någonstans mitt på Jylland. Åkte hemifrån før førsta gången, inte bara från en punkt till en annan. Mitt rastløsa liv har i alla fall fått lite førankring i ett land, i en stad.