12 september 2007

Kaos är granne med oss

Sitter på en pall på golvet med datorn på stolen och skriver. Allt är lite primitvt, fortfarande en kartong här och var, saker som inte ännu har sin plats, målarfärgsburkar som väntar, men vi är mycket lyckliga i vårt lilla hem.

Jag är tillbaka här efter en långweekend i Danmark. Jakobs bäste vän M gifte sig med sin L. Det var i en liten by, i en vacker kyrka, som de vigdes. Sedan var det fest på danskt vis med knivar som hamrade i tallrikarna så fort M och L skulle kyssas. Vackert. Ibland kan jag sakna den där stabiliteten, att gifta sig i sin barndoms kyrka, att ha en bakgrund, en historia som inte är uppstyckad i en massa fragment. Men jag är trygg i kärleken. Allt annat i mitt liv är lite kaotiskt, fragmentariskt och frågetecken, men jag är trygg i kärleken.

2 kommentarer:

Anne sa...

att vara trygg i kärleken kan vara det bästa. säger jag som inte är det och lever mer fragmentariskt än någonsin tidigare, men men.

Lisa Christensen sa...

Jag har levt fragmentariskt på alla plan tidigare och det är så skönt att äntligen ha fått en fast punkt. Då gör det inte så mycket om allt omkring är stormar. Hoppas att du också snart blir trygg i kärleken!