Vårt hem befinner sig nu officiellt i gästvänligt tillstånd. Äppellådorna är på plats, bokhyllorna barnsäkrade, de två kartongerna uppackade och middagen är serverad. Höstgryta med trattkantareller. Apfelstrudel med hemgjord yoghurtglass.
Första helgen utan Ikea, Bauhaus, borrande, plockande. Första helgen med vänner på besök (eller alltså, på besök i mer organiserad form) och sedan söndagspromenad och blåbärsplock i skogen dagen därpå.
Sedan någon gång förra året har mitt liv varit i väntan på. I väntan på detta. Nytt hem. Ny start. Nu kan vardagen äntligen börja.
7 kommentarer:
Vilken skön känsla du har nu. Äntligen!
Det ska bli härligt att få känna samma sak snart, jag lever lite som i en parantes nu.
Varma kramar
Åh, så härligt! DU ANAR INTE VAD JAG LÄNGTAR EFTER SAMMA SAK! Till sommaren, eller till hösten, eller om ett par år... den som väntar på något gott... ;) (Bah...)
Vad fina ni är, förresten!
Mysigt med höst! Ska vi inte göra den där utflykten till Tyresta som vi pratade om i somras? Vore mysigt! :-) Kram!
Ingela: Men sedan uppskattar man det ännu mer! :) Och nu är det inte långt kvar för er...
Varma kramar
Johanna: Tack :) Hoppas att du också får det snart!
Ann: Absolut! Vi pratade faktiskt om det i helgen. Vi rings! Kram
Hej! Det låter som att det är hög tid att vi får ihop en dejt nu med våra familjer tycker jag!! :)
Kram!
Johanna: Det tycker jag också. Ni är välkomna hit närsomhelst! :) Hälsa familjen. Kram
Skicka en kommentar