Denna tid har min mamma gett upp allt för att bli Julies mormor. Och hjälpt mig att bli mamma. Hon har åkt fram och tillbaka mellan sitt hem och mitt för att kunna vara stöd när J inte har varit här.
Det är underligt när min mamma har fått ett nytt namn - mormor. Jag minns när jag var på sjukhuset och de talade om någon mamma och jag undrade "Vem?" tills jag insåg att de syftade på mig. Det sker en förskjutning när man får barn. Först nu har jag börjat vänja mig vid att jag först och främst inte heter Lisa längre, utan Julies mamma och när folk talar om mormor är det plötsligt inte min mormor de menar utan Julies. Hela min värld har blivit Juliecentrerad och jag ser allt utifrån hennes lilla grodperspektiv.
7 kommentarer:
man ser varifrån du och Julie har fått sina gener en otroligt vacker mamma du har!!!
Hoppas att du mår bra, vet vad du menar med att perspektiven ändras man är inte längre den man var utan en mamma ngns mamma vilket är fantastiskt ta vara på allt (vilket det verkar som du gör) för tiden går snabbt och snart är dom lika stora som mina och man undrar var tiden tog vägen
Kramisar från ett soligt skärgården
Mammor är bäst! Och nu är du också en! Kram och mysig helg!
Sanna: Det blev hon väldigt glad över att läsa! :) Jag längtar ofta efter att Julie ska bli större eftersom hon var så pytteliten när hon kom och liten = skör i min värld. Men nu på senare tid har jag insett att hon växer i rasande fart och att den där minimänniskan snart kommer att vara stor, så det är bäst att man njuter av varje sekund!
Kramar
Prinsessan: Ja, det är jag, haha! Hoppas att du också får en mysig helg! Kramar
Det är jättehärligt att läsa dina texter om dina upplevelser.
Det måste vara en enormt omvälvande och obeskrivlig förändring.
Barajagjohanna: Vad kul! Jag som just tänkte att jag var tråkig och tjatig med allt mitt bebissnack ;)
vilken vacker dotter ni har.
Min mor beskriver att vara mormor är som att bara äta efterrätten.
Jag får bara det godaste..
Tack! Ja, de får plocka russinen :)
Skicka en kommentar