Det har varit frost ute de senaste dagarna och körsbärsblommorna ligger som snö nere på gatan. Borta vid horisonten försvinner London in i dimman fastän klockan snart är halv tolv. Det är ungefär så engelskt som man kan tänka sig.
Jag har nästan läst ut Den stillsamme amerikanen av Graham Greene och har därför varit inne i en vietnamesisk stämning de senaste dagarna. Och så vaknar man upp till engelsk dimma. Ser poetiskt på det hela... Det är väldigt vackert, väldigt brittiskt och väldigt mitt liv 2008.
Jag har nästan läst ut Den stillsamme amerikanen av Graham Greene och har därför varit inne i en vietnamesisk stämning de senaste dagarna. Och så vaknar man upp till engelsk dimma. Ser poetiskt på det hela... Det är väldigt vackert, väldigt brittiskt och väldigt mitt liv 2008.
6 kommentarer:
vackert.
Åh så vackert! Här svepte dimman in också på kvällen igår och idag är det grått, så grått. Men det är vackert, som alltid. :)
Det låter verkligen poetiskt... Londondimman är nog egenligen mer poetisk och romantisk än medelhavssolen. ;)
Marie: Älskar dimma, tycker att det är så mystiskt.
Londongirl: Dimman här har också övergått i något grått och molnigt.
Sara: Ja, medelhavssolen är så glad på något sätt :) Frankrike är annars ett väldigt romatiskt land... fast på ett annat vis.
frost. alskar det ordet. poetiskt mystiskt. vi har sommar men inte varmt. ur led ar vadret.
Anne: Älskar också frost. Det är så vackert. Som bild och som ord.
Skicka en kommentar