Nu är hon en månad gammal och börjar bli stor - tills man ser ett fullgånget barn! Vilka jättar! Man har vant sig vid lilla Julie och hennes litenhet har liksom försvunnit, för i förhållande till den lilla fågelunge hon var när hon kom tycker vi att hon har blivit riktigt robust, en liten boll. Men så ser man de där giganterna på 4,7 kg och kan inte förstå att hon någonsin ska bli så stor.Dagens nyfödda är verkligen stora. Och inte bara utifrån mitt mikroperspektiv, utan rent objektivt sett. Barnen har blivit större.
Jag längtar tills Julie blir robust, så att jag vågar älska henne på ett annat sätt. Jag är ännu lite rädd att inte vara tillräckligt varsam med henne. Hon är en månad nu och jag har inte ens vågat pussa henne. Man är rädd att skada henne med sin kärlek. Allt ska vara sterilt, försiktigt, varsamt, mörkt, lågmält. Jag längtar tills hon verkligen får komma ut i världen. Än så länge försöker jag skydda henne i min famn.
För tidigt födda barn ska inte stimuleras för mycket och miljön utanför magen ska efterlikna livmodern så mycket som möjligt. Man ska hålla barnet tätt intill, tala lugnt och tyst, omsluta barnets kropp så att hennes armar och ben hålls ihop som en liten blomknopp. Men snart är Julie verkligen redo för den yttre världen.
Hand i hand
8 kommentarer:
Ojojoj, lilla plutten. Hur liten är hon? Vad kul att få en liten uppdatering från dig i alla fall. Ta hand om er!
Ojojoj, vilka söta små händer.
Skönt att allt går bra, och snart är hon säkert stor nog för resten av världen.
Kram
Ah vilka fina bilder!!! Ja, du far ta det lugnt och varsamt med den lilla sa hon blir stor och stark och kan ta sig an varlden.
Vilka fina bilder! Jag blir alldeles rörd. Skönt att allt går bra och kul att få en uppdatering här på bloggen.
Hej!
Jag vet inte hur det är möjligt med jag har lyckats gå runt i en månad utan att förstå att du fått din lilla bebis! Så ett stort grattis ska jag säga nu!!! Vad skönt att höra att allt gått bra!
Och vilka underbara bilder!
Sköt om er! :)
Barajagjohanna: Nu närmar hon sig 2 kg så hon är fortfarande väldigt liten.
Nadia: Tack!
Linalotta: Det är ofattbart så smått allt är på henne, men nu har hon i alla fall vuxit till sig lite. Kram!
Christel: Tack, ja, man får vara försiktigt. Det blir härligt när hon kommer ikapp lite storleksmässigt.
Thérèse: Ja, det känns jätteskönt att allting hittills har gått bra utan komplikationer, trots hennes litenhet :)
Haydee: Tack! Ja, hon är redan en månad nu. Tiden går jättefort!
TOPPENBILDER!
Tack! Eller tack å Js vägnar, det var han som fotade :)
Skicka en kommentar