Lite trebarnsvardag

Och nu. Efter fyra veckor med avlusning, baddande av heta feberpannor, J på veckolånga kurser, sömnlöshet till medvetslöshet. Borde jag skriva ett inlägg om tre barn på tre år. Att det ska vara så svårt att få till, haha!

Men alla hjärtans då? Hur gick det?

Ungefär så. De tre musketörerna gjorde allt i sin makt för att förhindra romantik. Först Emil. Vägrar sova. Kastar nappar. Snurrar runt. Ropar efter mer saga. Sedan Vera. Vägrar sova. Punkt. Hon fick vara med. J fixade fram hummer, lax och champagne. Övertrötta Vera låg i babysittern och tittade på och vi visste att hon var borderline till terrorist så vi stressade med att se varandra djupt i ögonen och svalde ner hummern med champagne och avslutade med att trycka ner några donuts ovanpå det. Sedan Julie. När man tror att man äntligen ska få sova. Julie och J bytte rum. Julie hamnade i dubbelsängen med mig och Vera och J låg på golvet bredvid Emils säng och sov på några kuddar. 

Och sedan var det ju hela dagen igår. Era böner räddade mig. Klockan åtta sov de två "stora" och klockan nio sov jag och Vera. Men klockan 5.45 var det dags att upp och hoppa igen. Och så - efter en vanlig morgon med barn i sprättbåge och hundra lager av underställ, tröjor, overaller, vantar, mössor och skor - möts man av förskolelärarnas hurtiga miner: "Det går löss igen!"

Alltså, om jag ska avlusa små barn igen lägger jag mig ner på marken och dör. Jag dör.