Höstdagar

  

Det är ungefär så här dagarna ser ut. Det blogglösa dagarna. Promenader på Djurgården, Skansen, utflykter, stadsvandringar... Jag försöker fylla livet med middagar, vänner och skrivande. Varva mitt asociala skrivande med ett socíalt liv. Och så har jag blivit handlöst förälskad i Stockholm sedan jag flyttade in till stan. Att bara kunna gå ut genom dörren och gå dit man vill. Jag vill utforska varenda vrå i min stad.

Rosenhill

  

  

När vi hade plockat höstens sista och sötaste äpplen i trädgården tog J och G med oss till Rosenhill* för att musta. Äpplena tvättades, krossades och pressades till saft och fylldes sedan i stora dunkar. Därefter gick vi på det lilla mysiga kaféet och fick varm tomat- och rotfruktsoppa med varma chèvremackor. Och så äppelmust förstås, varm och kryddig.

Vilken underbar höstdag, precis så där lerig och ruskig som den ska vara. Och sedan solen som sipprade fram mellan molnen och lös in på terrassen där vi satt. Och när vi satt där mitt i allt det svenska, höstruskiga och tittade ut över åkern kom vi att tänka på en annan terrass. En terrass med utsikt över Indiska Oceanen...

*Rosenhill är som en lite lantligare, rufsigare variant på Rosendal.