Idag skulle Julie ha fyllt ett år, men som ni vet kom hon två månader och en vecka för tidigt och har därför redan hunnit bli 14 månader. Efter att jag har fått ett prematurt barn har jag insett att det är så många fler än jag. Nästan alla känner någon eller har själva fått ett prematurt barn.
20 dagar gammal, men egentligen skulle hon inte ha varit född än...
Av alla mycket för tidigt födda barn (den grupp som Julie tillhör) dör 1 av 12. Dessutom riskerar barn som föds för tidigt, men överlever, livslånga men.
Och av alla barn som föds läggs 10% in på neonatalavdelningen. Det kan bero på komplikationer som andningssvårigheter, gulsot, prematuritet etc.
Det är alltså en stor grupp det är frågan om. Ändå finns det inte tillräckliga forskningsresurser när det gäller nyfödda. Man vet t.ex ofta inte varför ett barn kommer för tidigt. Det finns idag inte något "botemedel" mot prematur födsel.
Det är oerhört viktigt att det finns forskningresurser för att förhindra att nyfödda dör eller får livslånga handikapp till följd av komplikationer.
Eftersom det saknas tillräckliga forskningsresurser idag har läkare, forskare och föräldrar startat en fond som heter Lilla barnet. Julies läkare är en av initiativtagarna till denna fond och jag vill vädja till alla er som läser denna blogg att bli medlemmar eller skänka ett bidrag till fonden. Ni kan gå in på http://www.lillabarnet.se/ och läsa mer om hur ni kan hjälpa till.
Julie solar solarium för att förebygga gulsot
När det gäller min egen historia har jag skrivit en hel del om mina känslor och rädslor här på bloggen, men egentligen har jag aldrig gått in närmare på Julies födelse. Jag har inte heller lagt ut många bilder på henne då hon var en liten fågelunge - av respekt för hennes integritet. Däremot har jag hemligstämplade inlägg på hennes egen blogg, skyddade av lösenord.
Om ni orkar - och om jag vågar - vill jag gärna publicera några av dessa inlägg här under hösten. (Och jag hoppas att vuxna Julie skulle samtycka.) Jag vill göra det för att dela med mig av en personlig upplevelse som tyvärr drabbar alltför många. Och då var jag ändå lyckligt lottad. Jag hade tur som fick en dotter som klarade sig så bra. Många har inte den turen och jag kan bara hoppas att vårt nästa barn föds friskt och fullgånget. Med min berättelse hoppas jag kunna ge en liten inblick i hur det kan vara att få ett för tidigt fött barn och jag hoppas att det också kan bidra till att fler stödjer Lilla barnets fond.
12 kommentarer:
Jag vill väldigt gärna ta del av den resan du och din familj gått igenom, om du är stark nog att berätta den. Av min mamma (som är specialpedagog och arbetar med habilitering av barn) har jag fått höra en hel del om vad som kan hända med för tidigt födda, men att få ta del av det inifrån vore en erfarenhet och lärdom.
Ta hand om er och trevlig helg, sådär lite i förtid.
Jag vill gärna läsa. Blev alldeles tarögd bara av att läsa det här inlägget men vill gärna lära mig mer.
Stor kram till dig!
Usch ja, nar man blir gravid sa oroar man sig ju over allt mojligt men pa nagot satt tror man anda inte det ska handa en sjalv. Jag kommer ihag hur forvanad jag blev nar ni fick sa tidigt eftersom du egentligen bara vra beraknad till 6 veckor innan mig! Sa otroligt skont att allt gick sa bra i slutandan, men jag forstar att det maste ha varit en otroligt omvalvande upplevelse. Det ar laskigt nog att fa barn aven om allt gar bra sa att ga igenom det ni gjorde maste ha varit tufft!
Aven jag skulle hemskt garna vilja ta del av det ni var med om. Har tankt maila dig om det hela sommaren men akte sen till sverige och var utan internet storre delen av tiden... sa det blev inte forran nu! kram pa er
Älskade Lisa och älskade lilla Julie! Här sitter jag framför datorn med mitt morgonkaffe och känner hur mina ögon tåras, för det är nog först nu, när jag själv har en liten krabat i magen, som i skrivande stund är lika gammal som Julie var när hon hade så bråttom ut, som jag, möjligen, kan ana känslan av vad ni fick gå igenom. Det gör mig så oerhört glad och lättad att veta att ni mår bra nu. Kram! <3
Älskade Lisa och älskade lilla Julie! Här sitter jag framför datorn med mitt morgonkaffe och känner hur mina ögon tåras, för det är nog först nu, när jag själv har en liten krabat i magen, som i skrivande stund är lika gammal som Julie var när hon hade så bråttom ut, som jag, möjligen, kan ana känslan av vad ni fick gå igenom. Det gör mig så oerhört glad och lättad att veta att ni mår bra nu. Kram! <3
Det gör ont att läsa och jag vet vilken oro du hade och vilken resa du gjort , vill gärna läsa mer om du orkar jag tror det är bra att skriva av sig.. och få respons som ger en styrka...
Du och din fina Julie är så vackra och jag är så glad att allt gick bra med er.
KRAM
Mycket bra inlägg. Det borde forskas mer och man borde lägga mer resurser på att ta reda på orsaker till prematura födslar. Idag verkar det varken finnas tid, pengar eller intresse (?) till att ta reda på det.
Tänker på er vännen. Grattis på din första 1 årsdag Julie! (en dag i efterskott)
Publicera gärna mer om Julies födelse om du orkar. Det är viktigt att nå ut till fler. Många inser/förstår nog inte vilken kris och trauma man utsätts för och går igenom (även lång tid efteråt) när man får ett för tidigt barn.
Varma kramar
Jag har flera i min närhet i Frankrike som har fått för tidigt födda barn, flera som är små fortfarande och ett par som är i tonåren. Det är nog vanligare än man tror, och ändå är det så lätt att ta de där drygt nio månaderna med bebisen i magen för givna.
Stort grattis till Julie på ettårsdagen, och stort lycka till!
Klart att du ska dela med dig
R.
Nu ligger Julie här och sover så sött, första natten hos mormor....
Tänk vad tiden går, det känns inte som det var så länge sedan hon var en liten fågelunge. Man är otroligt tacksam över att det har gått så bra, trots omständigheterna. Det är angeläget att det kan forskas mer för att ge nyfödda en så bra start i livet som möjligt. Att stödja den forskningen är något av det viktigaste vi kan göra.
Fint inlägg Lisa.
Min lillebror kom 2 månader för tidigt, och jag är verkligen glad att de redan 1980 när han föddes kunde rädda de små... Han var inte lika liten som Julie, men fick ändå spendera 8 veckor i kuvös och sov fram till vuxen ålder alltid med strumporna på, något de tror var av "gammal vana" från tiden på bb..
Otroligt bra initiativ med fonden. Som sagt, många barn föds för tidigt och det känns som att forskningen kring det är otroligt viktig!
Tack så mycket för alla era fina kommentarer, de betyder jättemycket för mig och jag hoppas att så många som möjligt vill vara med och stödja forskningen!
Under hösten lovar jag att komma med en serie inlägg om tiden kring Julies födelse.
Stor kram till er alla! :)
Skicka en kommentar