St-Cirq-Lapopie

Ok, jag vet att klimax kanske redan borde vara nått vid det här laget efter bombastiska lovord och en drös av bilder på bloggen, men både Atlantkusten och Medelhavet bleknade när vi körde in i landet mot Lot och Dordogne. Området ligger ungefär mitt emellan de båda haven, norr om Toulouse och Pyrenéerna och sydöst om Bordeaux. För att vara mer specifik talar ligger platsen jag först ska berätta om inte allt för långt från Cahors.

Vi hade kört från campingen i Mèze och skulle köra upp mot Paris med några nedslag i några utvalda byar. Först på kartan var St-Cirq-Lapopie. Ja, ni hör själva, bara namnet! En mening var allt den fick i guideboken, men det var en mening med tyngd: "Perched high above the Lot, one of France's prettiest villages has a 15th century church and timberframed houses built into the cliffs." En av Frankrikes vackraste byar. Det var som upplagt för besvikelse, men redan när vi såg byn från håll visste vi att detta var något speciellt...

Som en liten sagoby tornade den upp sig ovanför floden. Det var total förälskelse när vi gick på de vindlande små gatorna. Byggt i nivåer på berget hade man utsikt mitt inne i byn. Överallt fanns små restauranger, konstbutiker och människor, människor, människor. Tyvärr hade ju allt förvandlats till en turistattraktion, men det förtar ändå inte byns skönhet. Jag har sett så många vackra franska byar att man ibland blir blasé och avfärdar pittoreska ställen med en blick som har sett allt det där förr. Men med detta var en sagovärld, en plats där inga vackra beskrivningar kan ta udden av den verkliga upplevelsen. Först ville jag förstås flytta hit. Men sedan insåg jag att det nog ändå skulle bli lite väl klaustrofobiskt att sitta på sin bergstopp mitt Frankrikes innersta med turister svärmande omkring.

Floden Lot slingrar nedanför Lapopie