Något som jag noterade idag på tunnelbanan är vilka gentlemen britterna ändå är. På väg från South Kensington reste sig en man för en kvinna (ung och till synes icke-gravid) och erbjöd sin plats. Sedan passade han på att skälla lite på sina vänner som inte hade rest sig.
Jag minns en gång en irländare. Han och hans vänner - som för övrigt mest rökte hasch och drev runt - tävlade nästan om vem som skulle hinna erbjuda en dam sin plats först eller hjälpa till med väskorna.
Jag minns också en gång på tunnelbanan i Stockholm då en uråldrig dam (100 år minst!) med rullator stapplade in i vagnen och knappt kunde stå upp. Ingen reste sig. Till slut erbjöd en man på kryckor sin plats.
Jag minns en gång en irländare. Han och hans vänner - som för övrigt mest rökte hasch och drev runt - tävlade nästan om vem som skulle hinna erbjuda en dam sin plats först eller hjälpa till med väskorna.
Jag minns också en gång på tunnelbanan i Stockholm då en uråldrig dam (100 år minst!) med rullator stapplade in i vagnen och knappt kunde stå upp. Ingen reste sig. Till slut erbjöd en man på kryckor sin plats.
6 kommentarer:
visst ar det en stor skillnad! i sverige bryr sig folk oftast inte overhuvudtaget medan det ar mkt artigare i england. jag kommer ihag forsta gangen jag var i london med min familj. jag var runt 12, o vi stod i tunnelbanan med var karta och stirrade pa tunnelbanekartan o visste inte riktigt vad vi skulle gora. da kom en britt i kostym fram, helt klart pa vag nagonstans viktigt, o fragade om han kunde hjalpa oss. jag tror faktiskt inte det skulle handa i sverige, sa det var forsta jag blev kar i england! :)
Jag avskyr människor som aldrig erbjuder sin plats. Hur svårt kan det vara egentligen? Även unga människor kan må dåligt, vara svimfärdiga eller liknande och ha svårt att resa på sig vid olika tillfällen, men när ingen gör det då är något galet.
Hur som helst, vill ju avsluta kommentaren med något positivt, så jag lämnar efter mig en positiv kram :-)
Marie: Det är just sånt jag gillar med England! Det är sällan sånt sker i Sverige, men ska studera tunnelbanekulturen när jag kommer till Stockholm :) När jag var i Paris kom folk hela tiden fram och ville hjälpa till - fastän jag inte behövde hjälp!
Prinsessan: Det är synd att det ofta är så. De flesta människor blir så glada om man erbjuder sin plats. Fast vissa äldre kan ju också bli förnärmade :)
Kram!
Jag tycker också att svenskar är dåliga på att resa sig på bussar o.dyl men det beror kanske inte på illvilja utan att man undviker att titta på sina medpassagerare och sitter i sin egen värld. När jag var höggravid och åkte spårvagn i Göteborg reste sig en gång en uråldrig utländsk farbror med kryckor så att jag skulle få sitta. En annan gång stod jag i en fullsatt spårvagn och bredvid mig stod ett synnerligen tufft tonårsgäng , samtliga utlänningar och plötsligt vänder sig två killar till mig och är fruktansvärt upprörda över att man låter en gravid kvinna stå. Dom hotar t.o.m att sparka på någon som sitter så jag ska få en plats. Men det tyckte jag inte var nödvändigt
Haha, vad komiskt med de utländska killarna! Det var kanske lite att ta i... :)
Jag tror också att många svenska killar helt enkelt inte ser/tänker på det.
Jag erbjuder alltid vackra damer hjälp - med plånboken...
Skicka en kommentar