Jag befinner mig mitt ute i Ingenstans - någonstans i Robin Hood-trakter. Igår satt jag halva dagen i en restaurang, på ett hotell, mitt ute i Ingenstanset och drack världens dyraste latte. Den köpte mig i alla fall rättigheterna till att ockupera en stol och ett bord i hörnet. Där satt jag och skrev tills batteriet tog slut.
På tal om tidigare inlägg insåg jag fördelarna med att inte skriva hemifrån. Det fanns inget kylskåp, Internet, telefon eller tv som kunde locka mig. Jag var ensam, men mitt bland folk. Sorlet omkring var faktiskt ganska lugnande, lugnande för min rastlöshet och min fantasi tycktes oändlig. Jag kom på helt nya saker och just då dog datorn och jag satt där med mina tankar och försökte spara dem på min mänskliga hårddisk. Från och med nu ska jag alltid bära med mig en penna och ett block.
På tal om tidigare inlägg insåg jag fördelarna med att inte skriva hemifrån. Det fanns inget kylskåp, Internet, telefon eller tv som kunde locka mig. Jag var ensam, men mitt bland folk. Sorlet omkring var faktiskt ganska lugnande, lugnande för min rastlöshet och min fantasi tycktes oändlig. Jag kom på helt nya saker och just då dog datorn och jag satt där med mina tankar och försökte spara dem på min mänskliga hårddisk. Från och med nu ska jag alltid bära med mig en penna och ett block.
