Medan jag levde mitt vanliga, oinspirerande stockholmsliv på stans lekplatser spenderade J helgen i de italienska alperna, vandrade och åt i fyra timmar långa maratonpass. Han tog med sig ostar och annat gott till sin uttråkade hemmafru och igår försökte han återskapa Italien för mig genom att öppna en flaska av det lokala italienska vinet och bjuda på italienskt.
Jag ska försöka förklara vad det var han lagade, men det är inte lätt när jag inte har namnet på några av de varor han hade med sig hem. Det var i alla fall en slags italiensk ost som han svepte in i späck (skulle ha föredragit att säga lufttorkad skinka, späck låter så vulgärt och osmakligt, men jag ska inte ljuga). Dessa knyten stekte han sedan på grillpanna tills osten smälte därinne. Detta serverades enkelt till en reducerade balsamicosås, karmelliserad inlagd lök, lite bröd och rött vin. Men det var underbart gott och nu hoppas vi att vi kan åka till Italien tillsammans i några dagar och vandra i bergen. Jag har ett enormt behov av att svepas bort från mitt vardagsliv och uppleva något annat. Dessutom har jag kommit på att man inte behöver bosätta sig på alla platser man besöker. Det känns befriande att i framtiden kunna semestra utan baktankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar