Det är fortfarande bara oktober, men jag börjar få julkänsla. Och det har ingenting att göra med att engelsmännen började sälja christmas pudding redan i september. Jag tror att det är Sverige som gör det. Det känns lite som att ha förflyttats några veckor fram i tiden, klimatmässigt. Så här krispigt i luften och mörkt på kvällarna brukar det inte vara förrän lite senare på året i London. Man känner att luften förbereder sig för snö. Och snö och jul hör ju ihop.
2004 dalade det några få engelska flingor, som förvisso smälte, men alla var lyriska. Till och med jag rycktes med i den uppsluppna stämningen tills jag kom ihåg att jag var från Sverige och van vid sånt - och värre. Förra året blev det "snökaos" i London en dag. Allt stannade av. Bussarna kunde inte köra, tunnelbanan gick inte.
Det är svårt att förstå att en stad som London kan bli helt lamslaget av några blöta snöflingor. Och att tunnelbanan som mest går under jorden måste stanna. Men det var ganska kul att höra alla på jobbet nästa dag berätta om sina dramatiska upplevelser av snön; hur de pulsat fram i snömodden och andra stapatslika äventyr.
2004 dalade det några få engelska flingor, som förvisso smälte, men alla var lyriska. Till och med jag rycktes med i den uppsluppna stämningen tills jag kom ihåg att jag var från Sverige och van vid sånt - och värre. Förra året blev det "snökaos" i London en dag. Allt stannade av. Bussarna kunde inte köra, tunnelbanan gick inte.
Det är svårt att förstå att en stad som London kan bli helt lamslaget av några blöta snöflingor. Och att tunnelbanan som mest går under jorden måste stanna. Men det var ganska kul att höra alla på jobbet nästa dag berätta om sina dramatiska upplevelser av snön; hur de pulsat fram i snömodden och andra stapatslika äventyr.
3 kommentarer:
Åh Lisa! Jag minns en helt underbar kväll för några år sedan i London. Var där strax före jul och en kväll/natt när vi var på väg hem till hotellet så började det snöa.....Det var så vackert! Helt magiskt på något vis att se snöflingorna dala ner där i skenet från gatlyktorna. I min älskade stad som jag upplevt precis alla sorters väder i men aldrig snö!! :-)
Undrar vilket år det var....kan det ha varit 2004?
Nu är det bara 7 dagar kvar tills jag sitter på planet.
Förra året drabbades ju även Stockholm av snökaos. T-bana och bussar stod stilla, folk kom inte hem från jobbet, dagen efter stod det på löpet att folk var tvunga att ja "gå på toaletten" mitt ute på Essingeleden. Man tycker att vi borde vara ganska förberedda på att snön kommer men varje år samma sak - kaos när det blir 10 cm snö. Ganska lustigt. Det härliga med sånt där är att folk liksom känner ett slags gemenskap helt plötsligt, som om snön är en gemensam fiende och något vi kan samlas kring och prata om. Helt plötsligt är ens medresenärer inte bara totalt ointressanta irritationsmoment utan faktiskt medmänniskor.
Londongirl: Det kan verkligen vara något speciellt när det snöar i London. Det är så ovanligt, så det känns lite extra när man har turen att få vara med om det.
Nu är det 6 dagar kvar för mig innan jag sitter på planet... Och jag njuter verkligen av dagarna här i Sverige. De känns dyrbara.
Ann: Just det, kommer ihåg att jag läste om det! Det är inte ofta svenskar börjar prata med främlingar, men det är just vid sådana tillfällen. Det blir på något sätt legitimt då. Det är ganska kul att se.
Skicka en kommentar