Stockholm, Danmark, London, Frankrike... Schweiz? Och ibland får jag N.Y., Sydamerika och andra exotiska platser i huvudet. Igår tittade jag och J i kartboken och jag tänkte plötsligt "Prag... hm?"
Detta är en liten inblick i min rast(rot-)lösa tillvaro. Samtidigt. Åker till Ikea, köper klädhängare, sätter ihop den fel, J får ta över, skriver listor på allt som behöver göras i hemmet, köper isoleringslister till fönster, lyktor till balkongen...
Hjälp, hur botar man rastlöshet och jag-vet-inte-vad-jag-vill-känslor? Men detta är kanske bara är den moderna människans (lyx-)problem...
Detta är en liten inblick i min rast(rot-)lösa tillvaro. Samtidigt. Åker till Ikea, köper klädhängare, sätter ihop den fel, J får ta över, skriver listor på allt som behöver göras i hemmet, köper isoleringslister till fönster, lyktor till balkongen...
Hjälp, hur botar man rastlöshet och jag-vet-inte-vad-jag-vill-känslor? Men detta är kanske bara är den moderna människans (lyx-)problem...
8 kommentarer:
Men vad då: drömmar tillhör vår vardag och tillåter man sig inte att sväva bort i fantasin så skulle knappast några böcker, bloggar, tidningar eller annat tänkvärt skrivas.
Så fortsätt dröm dig bort - och glöm inte bort att dela en del av dem med oss!
DMH/Samuel
Känner igen mig. Känner inte att jag vill bo kvar här där jag bor nu alltför länge. Funderar ofta på flytt. Fast det känns lite svårare att bara flytta när man har barn. Särskilt när barnen redan har bott i flera olika länder och städer och trivs väldigt bra här just nu. Fast jag skulle vilja bo i en större stad än den jag bor nu i ett klimat som är trevligare än här. Förhoppningsvis i framtiden....
Lisa, jag förstår preciiiis hur du känner! ;)
I synnerhet som det finns en hel vÄrld att upptäcka. Fast London är väl inte dumt det heller...
Jag kanner ocksa igen mig. Precis som du sager sa ar det den moderna manniskans lyxproblem. Vi vill ha allt och bo overallt. Vi ar vana att fa allt vi vill och vill bo och upptacka stader overallt. Det ar lite jobbigt nar det kryper i en att komma ivag!
Men samtidigt, haller med forsta talare; det ar viktigt att dromma ocksa!
Det mörka hotet: Ja, jag får väl bejaka mina drömmerier och omvandla dem till något kreativt. Men ibland blir jag bara så trött på mig själv... :)
Thérèse: Ja, man tänker ju att man helst borde rota sig innan man har barn i skolåldern, men å andra sidan kan det nog också berika dem att bo i andra länder. Jag har mött flera vuxna som flyttat runt som barn och de har inte tagit skada(om man inte räknar med en viss rastlöshet... :) Om något har de blivit självständiga och öppna människor.
Sara: Men det är just det. Hur ska man hinna med hela världen under en enda livstid?
Marie: Förr fick man göra EN emigrationsresa sen fick man vara nöjd. Nu flyger folk överallt och har boende på flera ställen osv. Men problemet är ju att när man väl har börjat resa är det svårt att sluta...
Oj, jag kanner igen mig sa mycket i det har. Fast nu har jag lyckats rota mig ganska bra i London och jag trivs superbra men tankarna finns ju anda dar. Paris verkar ju attans trevligt och sa far jag Brasilien-langtan ibland. Och pojkvannen vill flytta till Sydney sa smaningom. Ja, ja...
Ibland kan alla dessa valmojligheter ge mig lite latt angest.
Basilika: En likasinnad svenska i London. Kul! Tittade genast in på din sida :)
Skicka en kommentar