Lite trebarnsvardag

Och nu. Efter fyra veckor med avlusning, baddande av heta feberpannor, J på veckolånga kurser, sömnlöshet till medvetslöshet. Borde jag skriva ett inlägg om tre barn på tre år. Att det ska vara så svårt att få till, haha!

Men alla hjärtans då? Hur gick det?

Ungefär så. De tre musketörerna gjorde allt i sin makt för att förhindra romantik. Först Emil. Vägrar sova. Kastar nappar. Snurrar runt. Ropar efter mer saga. Sedan Vera. Vägrar sova. Punkt. Hon fick vara med. J fixade fram hummer, lax och champagne. Övertrötta Vera låg i babysittern och tittade på och vi visste att hon var borderline till terrorist så vi stressade med att se varandra djupt i ögonen och svalde ner hummern med champagne och avslutade med att trycka ner några donuts ovanpå det. Sedan Julie. När man tror att man äntligen ska få sova. Julie och J bytte rum. Julie hamnade i dubbelsängen med mig och Vera och J låg på golvet bredvid Emils säng och sov på några kuddar. 

Och sedan var det ju hela dagen igår. Era böner räddade mig. Klockan åtta sov de två "stora" och klockan nio sov jag och Vera. Men klockan 5.45 var det dags att upp och hoppa igen. Och så - efter en vanlig morgon med barn i sprättbåge och hundra lager av underställ, tröjor, overaller, vantar, mössor och skor - möts man av förskolelärarnas hurtiga miner: "Det går löss igen!"

Alltså, om jag ska avlusa små barn igen lägger jag mig ner på marken och dör. Jag dör.

Say a little prayer for me...

Jag har förberett mig som inför ett krigsanfall. Positivt tänkande, några minuters sömn. Vällingflaskorna står förberedda och klara. Jag har bunkrat upp med kakor som förhandlingsvaror. Tänker locka hem dem med mango för att inte förfrysa i snöblåsten.

De är tre mot en. Men jag ska försöka överleva en hel dag och kväll ensam med barnen. Det är just nattningen av tre barn som jag bävar mest för. I värsta fall får vi bara somna på soffan alla fyra.

Nu håller jag andan, tar sats och går ut i snålblåsten för att hämta på förskolan... Wish me luck!

Alla hjärtans också!

Det blir visst inga krusiduller i år heller, inte med de tre söta terroristerna i huset. Vi sparar upp till vår dag i juni. Fast egentligen borde vi slösa med kärlek, nu när vi har allt, men det finns ingen tid. Så att stjäla ett kort ögonblick, en liten skål när barnen har lagt sig och huset är tyst och dammet faller är lyx. Efter en tacomiddag med barnen ikväll väntar lite champagne och hummer.

Glad alla hjärtans dag på er!

Texten om ingenting

Jag borde skriva här, borde skriva här och där, men gör inget. För det är så mycket att skriva att det blir till ingenting. Här har jag inte skrivit en längre sammanhängande text på evigheter, så jag kan inte bara skriva något substanslöst nonsens. Jag vill berätta om hur det är att få tre barn på tre år, men var ska jag börja? Vad vill ni veta?

 

Dagarna går med att planera bröllop, vilket mest går ut på att titta på diamanter. Tro mig, jag har blivit diamantexpert sedan barn nummer tre föddes. Jag är fullkomligt besatt. Undrar vad det betyder egentligen, denna sjukliga besatthet av glitter. Är det flärden jag saknar i min tillvaro? Har jag förlorat mitt förstånd, all intelligens och blivit en ytlig bimbo? Måste jag kompensera mitt oglamorösa liv. Jag längtar, törstar efter vackra kläder, smycken, skönhet och att få springa ut i natten på höga klackar.

 

Men här sitter jag och skriver med gråtråkigt väder och intorkad snö utanför fönstret. Snart ska jag gå ut i det och hämta min två små. Och nästa gång ska jag försöka berätta om tre barn, tre år och hur man överlever det med ett leende på läpparna...

En liten trailer inför kommande avsnitt på bloggen

Lovar att uppdatera bloggen (jag ska hålla mitt nyårslöfte även om det inte går så bra just nu...), men för den absoluta stunden har vi fullt upp med planering inför det här:

To be continued...

Sista resterna av 2011

Mellandagarna. Sista resterna av året och julen. En julgran som plundras på pepparkakor och kulor, nya leksaker i lekrummet, glitter och ett helt nytt år som väntar.

Nyvaket.

Nybadat.

Grått och trist ute, vi var mest inne i värmen och åt en massa.

Tryffeltårtsrester från julen

Dukar upp till Nyårsafton.

På menyn: Löjromssnittar, salladsbädd med pilgrimsmusslor, räkor och rödbetor, oxfilé, potatisgratäng, rödvinssås och rödbetssorbet, chokladmousse med färska bär, gruyere och parmesan med balsamico.

Nyårsdagen. Trötta, slitna, men glada gick vi på promenad i Lill-Jansskogen under de första timmarna på året.

Ungefär så här har vi haft det de senaste dagarna.

 

Och året som gått. Det har varit fyllt av barn. Största händelsen var givetvis Veras födelse. 2011 var ännu ett bra och intensivt år.

 

Jag har alltid stora förväntningar på framtiden, att det alltid ska bli bättre, lyckligare. Så även detta år. Stora löften för 2012, löften som aldrig ska brytas. Och så ett litet löfte till er: Ska försöka blogga lite mer!

 

Gott nytt 2012!

God Jul!

Adventsmys

Oj, vad intensivt det är att vara trebarnsmamma! Och att leva upp till att vara trebarnsmamma... Puh! Därför snor jag ett inlägg från barnens blogg och lägger upp här. Detta är vad vi har sysslat med förra veckan: 

Pepparkakor på hemmagjord deg, pepparkaksblommor med ädelostcreme, lussekatter, saffranssnurror och tryfflar i alla möjliga former (med vit chokladöverdrag, med punch, kakaopudrade och macarone-varianten mellan två pepparkakor). Jag känner att jag har uppfyllt mina bullbaksmamma-plikter, men våra gäster var närmast förskräckta av våra ansträngningar...

Jag går kanske överstyr, men jag vill ge barnen mysiga jular och därför försöker jag bygga upp familjetraditioner att haka fast lyckliga julstämningar i.

Resultatet!

Tre hjärtan. Ett för varje barn. Har dekorerat varje med glasyr och hängt upp i fönstret.

Tryffelorgie!

Pepparkakor & ädelost.

Överarbetade lussedegen. Kan aldrig få till perfekta lussebullar...

Vera overload

Har fullt upp med mina tre och har besök från Danmark, men här är några bilder på Vera i alla fall. Sedan ska jag försöka att få till ett inlägg med lite mer text också...

Höst på rosendal

Rustik lunch i det gröna. Smörgås med brie och salami.

Vi hade med oss varm choklad i termos.




 

Underbart att vakna upp under äppelträden till varm choklad och salamismörgåsar!





ÄLSKAR Rosendals och växthusen där vår vän N jobbar. Hon gav oss en hel påse med goda Rosendalsäpplen!



Det är hostiga höstdagar här hos oss så jag är oftast hemma med en, två eller tre sjuklingar. Men i lördags gjorde vi en mysig utflykt till Rosendal. Vi tog med oss smörgåsar och varm choklad. Det var kallt och krispigt i luften och när vi satt där under äppelträden tittade solen fram bakom massan av mörka moln. Underbart!

Tänkte egentligen skriva ett inlägg om hur det är att få tre barn på tre år för om jag vore läsare skulle jag undra hur man överlever en sådan lycklig - men intensiv - omställning i livet... Men mina tre upptar all min tid just nu. Jag hoppas i alla fall snart hinna blogga lite mer och inte bara om barnen utan om livet som på sista tiden inte har låtit sig dokumenteras i denna hektiska fas.

Dagens bebis

En månad gammal. På promenad i Observatorielunden.