25 januari 2012

Texten om ingenting

Jag borde skriva här, borde skriva här och där, men gör inget. För det är så mycket att skriva att det blir till ingenting. Här har jag inte skrivit en längre sammanhängande text på evigheter, så jag kan inte bara skriva något substanslöst nonsens. Jag vill berätta om hur det är att få tre barn på tre år, men var ska jag börja? Vad vill ni veta?
 
Dagarna går med att planera bröllop, vilket mest går ut på att titta på diamanter. Tro mig, jag har blivit diamantexpert sedan barn nummer tre föddes. Jag är fullkomligt besatt. Undrar vad det betyder egentligen, denna sjukliga besatthet av glitter. Är det flärden jag saknar i min tillvaro? Har jag förlorat mitt förstånd, all intelligens och blivit en ytlig bimbo? Måste jag kompensera mitt oglamorösa liv. Jag längtar, törstar efter vackra kläder, smycken, skönhet och att få springa ut i natten på höga klackar.
 
Men här sitter jag och skriver med gråtråkigt väder och intorkad snö utanför fönstret. Snart ska jag gå ut i det och hämta min två små. Och nästa gång ska jag försöka berätta om tre barn, tre år och hur man överlever det med ett leende på läpparna...

17 januari 2012

En liten trailer inför kommande avsnitt på bloggen

Lovar att uppdatera bloggen (jag ska hålla mitt nyårslöfte även om det inte går så bra just nu...), men för den absoluta stunden har vi fullt upp med planering inför det här:


To be continued...

3 januari 2012

Sista resterna av 2011

Mellandagarna. Sista resterna av året och julen. En julgran som plundras på pepparkakor och kulor, nya leksaker i lekrummet, glitter och ett helt nytt år som väntar.


Nyvaket.



Nybadat.






Grått och trist ute, vi var mest inne i värmen och åt en massa.

Tryffeltårtsrester från julen

Dukar upp till Nyårsafton.




På menyn: Löjromssnittar, salladsbädd med pilgrimsmusslor, räkor och rödbetor, oxfilé, potatisgratäng, rödvinssås och rödbetssorbet, chokladmousse med färska bär, gruyere och parmesan med balsamico.

Nyårsdagen. Trötta, slitna, men glada gick vi på promenad i Lill-Jansskogen under de första timmarna på året.






Ungefär så här har vi haft det de senaste dagarna.
 
Och året som gått. Det har varit fyllt av barn. Största händelsen var givetvis Veras födelse. 2011 var ännu ett bra och intensivt år.
 
Jag har alltid stora förväntningar på framtiden, att det alltid ska bli bättre, lyckligare. Så även detta år. Stora löften för 2012, löften som aldrig ska brytas. Och så ett litet löfte till er: Ska försöka blogga lite mer!
 
Gott nytt 2012!